Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Klockaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER. 597
heten att sköta ringklockorna. Bland annat hade klockaren att upptaga de
gåvomedel, som lämnades till kyrkan, vilka i äldre tid icke voro obetyd¬
liga. Dessa plägade avlämnas under gudstjänsten, och gick varje givare
fram till den plats, där klockaren satt invid altaret. Härifrån upptog han
åven psalmerna och ledde sången, innan kyrkan fick orgelverk. Att
klockaren icke blott skulle utan även kunde mycket bestyra, erfares av
att klockaren i Kvarsebo på 1750-talet mot särskild betalning och till¬
sammans med en man till hjälp timrade upp en då beslutad fattigstuga
(V. Palmgren: Kvarsebo s:n).
Huru ringa klockarens lön förr var, och att det understundom var
besvärligt att få ut den, framgår av ett sockenstämmoprotokoll år 1761 i
Oppeby socken, i vilket klockaren Zakris Nilsson beklagar sig över, att
en del i församlingen obetänksamt förminska hans ringa lön. Halvgårds-
bönderna berömmas för sin godhet, men helgårdsbönderna åro icke så
rättvisa i sin skyldighet mot honom. Under åberopande av andra försam¬
lingars godhet mot sin klockare beder han, att även torparne måtte ihåg-
komma honom med någon hjälp, då han har för dem lika stort besvär
som för de andra i församlingen. Då pastor med anledning härav för¬
frågade sig, om någon hade något emot klockaren, svarades enhälligt nej
utan gavs i stället beröm. Med anledning härav uppmanade kyrkoherden
var och en att till det bästa ihågkomma sin klockare, ty blir man rätt¬
vist belönad, arbetar man med större hugnad.
Att klockaren i likhet med andra landets invånare hade att vid
tronskifte avgiva ed till den nye konungen år klart. I Vreta klosters
kyrkoarkiv finnes formulär till en dylik ed vid konung Adolf Fredriks
tronbestigning år 1751. Formuläret innehåller först eden till konungen
samt för regeringsformen ävensom föreskriften att icke befordra det oin¬
skränkta konungsliga enväldet utan detsamma med liv, krafter och förmåga
söka att avvärja och emotstå etc. Därefter komma de löften, han i sin
tjänst och som klockare avgiver:
»Och som jag», heter det härvid, »till klockare i N. N. församling
förordnad är, vill jag min anförtrodda syssla efter k. kyrkolagens föreskrift
samt andra stadgar, som nu gjorda åro eller hädanefter göras kunna, med
all flit, drift och åhåga efter min förmåga sköta och i följd därav kyrkans
egendom, som mig till förvar lämnas, i bästa måtto vårda. De av för¬
samlingens barn, som mig till undervisning i läsande och skrivande över¬
lämnas, vill jag troligen och efter bästa vett och samvete däiuti handleda
samt min kyrkoherde och det övriga församlingens prästerskap tillbörlig
ära och lydno bevisa, och vad mig i min syssla av dem anbefallt bliver
troligen efterkomma. Jag skall ock genom Guds nåd beflita mig om ett
nyktert, skickligt och anständigt leverne, så att jag därutinnan kan isyn¬
nerhet förelysa de mig till undervisning ombetrodda barnen med gott
efterdöme, alltid förmana barnen till gudsfruktan samt lära dem bedja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
