Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Olyckligt familjeliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER. 307
tid efter annan alltmer sig inrotat och ändtligen nu så vida kommen år,
att vi, som ett kött äro, intet mer kunna få vara tillhopa», skulle inkallas
inför konsistorium att svara för sin hårdhet emot henne.
Denna skrivelse meddelades mannen. I sitt svar av den 11 juni säger
han sig för vissa orsaker icke kunna personligen instfilla sig. För övrigt
säger han om sin hustru, att han »beklagar, att den människan aldrig
en gång vill låra känna sig själv».
Han fäster därpå uppmärksamheten på de omständigheter, under
vilka han tagit denna sin hustru, och omtalar sin förhoppning att med
henne hava kunnat leva i en »uppbygglig våltrevnad», men som hon
omöjliggjort genom överskridande av sin plikt. Till följd av sin »enfal¬
dighet av naturen» hade han länge låtit sig nöja med detta. Slutligen
var det dock omöjligt, att »min fromhet längre tillräcka kunde, utan att
Jag ändtligen måste fatta i den rått och preference, som mig ovanefter
före kvinnan given år, och av densamma mig betjäna, den jag ock ganska
länge i lindrigaste måtto praktiserade intill den yttersta extremiteten med
handens vidläggande av en corporal näpst, som jag högst nödtvungen
var att tillskrida». För att visa, att hon med rätta lidit slikt, frågar han
därefter: »l:o om det är rätt, att en hustru skall göra och låta någonting
uti sitt hus eller annorstädes utom sin mans äktenskap och vilja; 2:o med
praktiker hemligen, som argare är än någon fördömlig tjuvnad, låta
nattetid bortföra ur huset den välsignelse, som Gud har behagat giva;
3:o i mannens frånvaro med våld och arga list uppbryta dess golv och
dörrar samt vara i de tankar och uppsåt att till grannarne bortföra låta,
vad dåruti finnes att roffa; 4:o sin man oveterligen låta utföra spann¬
mål till städerna och försälja; 5:o med falska inbillningar och jalusi sin
man både natt och dag oupphörligen kvälja och sig med honett oskyldigt
folk över slikt uti strid och oenighet på främmande ställen alltid svärja;
6:o inbilla sig att taga den rätt och myndighet, som Gud och all rättvisa
mannen tillägnat har, som nog förr omtalt är; 7:o med gruvliga eder och
svordom gemenlig var dag sitt hus uppfylla och bortönska sin man uti
väder och vind och önska hus och gård med honom uti ljusande låga;
8:o helgedagar, och under resa till kyrkan, vilja falla honom i hals och
strupe; 9:o då hon med sin man varit till Herrens högvördiga nattvard
förarga och föra honom med sig i kiv och trätor om andra kvinnor;
10:o i idel arghet göra sig så, som vore hon ursinnig eller av någon
oren ande behäftad eller eljest av fasliga för folk rysande sjukdomar
graverad; 11 :o stänga sig inne i mörkt rum, icke lida någon människas
närvaro utan stundom skria, som himmelen skulle falla, stundom långe
tiga stilla och draga över huvudet, och då mannen skickat efter veder¬
börande själasörjare att förnimma orsaken till ett sådant ovanligt läte,
fråga om han hade bödeln med sig; 12:o när mannen om något disku-
rerar, sig som en illbatting affektera och mot honom i sitt tal sig opponera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
