Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Solvarvsängeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 TIDSBILDER.
skåpet att icke konsistorium på så många år fått kännedom orn detta
»satans illgrepp» och uppmanade pastoratets komminister och prostens
adjunkt att under prostens höga ålder och svaghet »flitigt besöka detta
anfäktade folk, helst satan hädanefter torde visa sig på sin grymma och
rätta sida, då han får se sig ej längre få behålla sitt rov utan mista det
genom Guds förbarmande nåd i Kristo, förenad med andans kraft i ordet».
Biskopen tillskrev även adjunkten i Malexander, en gudfruktig och be¬
prövad prästman, att han »i detta ömma mål» skulle troget biträda
prästerskapet i N. Vi och Tirserum. Dessa besökte nu Solvarv varje
vecka, men förmådde icke »böja hennes ihärdiga förställning».
Hovkvartermästaren, d:r Hvitfelt på Aspa, gav 1762 ett utlåtande,
vari han uppgav den del av pigans sjukdom, som icke var hycklad, be¬
stå i en stark moderpassion, vilken han lovade bota inom 6 veckor, om
han därom anlitades. Ånglarösten satte sig dock häremot. Varken H.
eller ortens förnämsta ståndspersoner, som emellanåt hitkommo. förmådde
under detta år inverka på Lisbettas eller de anhörigas hårdnackenhet.
På en av kapten, frih. Wrangel på Norrby framställd fråga, om ängeln,
som ju borde kunna alla språk, ville samtala på tyska, svarade Lisbetta
mycket fyndigt, att om hon vore i Tyskland, skulle tyska talas, men i
Sverige svenska, och ehuru ängeln kunde alla språk, hade hon nu be¬
fallning att tala endast svenska.
Flera främmande präster besökte Solvarv. Bland dem lyckades
kyrkoherden i Frinnaryd L. Fornander slutligen i jan. 1763 beveka den
sjuka till en länge vacklande bekännelse. Vid påsktiden begärde hon
få mottaga nattvarden, vilket nekades henne, då hon ännu icke insåg det
bedrägliga i sitt förfarande eller förstod skadan av den vantro, hon hos
allmänheten väckt.
Slutligen uppdagades emellertid, att hon ägt nog kroppsstyrka att
ofta gå uppe, att hon vissa tider intagit ansenligt med mat, den hon själv
hämtat från boden, att hon själv utkammat sitt hår, som hon sagt vara
ett verk av ängeln m. m., om vilket allt modern ägde kännedom.
Hovrätten anställde slutligen rannsakning år 1763, med tillhjälp av
nämnd, konsistorieombud m. fl. Hovrätten insände protokollet till K. M:t,
som bestämde, att domstolen i orten skulle yttra sig. 1 dec. sistnämnda
år dömdes då pigan, som befunnits kunna gå uppe och till sitt uppe¬
hälle förtärt mer än ryktet sagt, vidgått att hon i sitt föregivande om
änglauppenbarelser ej varit uppriktig, ävensom hon ansågs gjort gäckeri
med gudstjänsten, övat vidskepelse och ohelgat sabbaten, att jämte för-
åldrarne och husbonden i ena bot bota vardera 70 dal. smt, syskonen
Maria och Måns 20 dal. smt var samt pigan och föräldrarne därjämte
till en söndags uppenbar kyrkoplikt. Besvär över denna dom anfördes,
och hovrätten anbefallde ytterligare rannsakning. Yrkande framställdes
åven, att pigan skulle skiljas från sitt hem och sitt vanliga sällskap. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
