- Project Runeberg -  Östergötland / III. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland /
381

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från Indelningsverkets dagar - Mot slutet av indelningsverkets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDSBILDER. 381
Huru lätt denna käpp understundom kunde komma till användning
framgår av följande häudelse, som timade år 1840.
Beväringsmötet å Malmen nämnda år var avslutat, och en större
beväringsstyrka var under anförande av sin kompanichef på hemväg.
Komna till Kumla gästgivaregård, där en längre rast skulle hållas, sökte
var och en av beväringsynglingarne att på den varma dagen få något
till bästa för att skölja ned det besvärliga landsvägsdammet. De voro
nog därjämte uttröttade. Den marschväg, de redan tillryggalagt från
Malmen, var över två mil. Därtill hade de föregående nalt helt säkert
fått vila mycket litet, enär det natten före en utryckningsdag aldrig var
någon ro i lägret. Man hastade därför till gästgivarestugan, där man
visste att man skulle få stanna omkring en timme.
Det gick här rundligt till, och några av de i ekonomiskt hänseende
bättre lottade bjödo över lag. Men en timme går lätt under dylika för¬
hållanden, och ett, tu, tre ljöd trumman till uppställning. Det stora fler¬
talet lämnade också plikttroget stugan och rusade ned till uppställnings¬
platsen. Några sutto emellertid kvar. Det var väl icke så brådtom,
menade de, att man icke kunde få tömma sitt glas.
Vid uppställningen fattades sålunda några man. En korpral sändes
då upp till stugan, då det med rätta antogs, att de, vilka fattades, voro
där. Vid denna tillsägelse sprungo alla ned till uppställningsplatsen
förutom en, den som företrädesvis varit värd. Ett nytt bud sändes då
för att hämta den kvarvarande.
— Det är väl ingen sådan brådska heller, blev svaret på budets fram¬
förda order. Och för övrigt står jag icke vidare under några krigslagar.
Hälsa och säg det.
Hälsningen framfördes. Till en början trodde kaptenen, att han icke
hört rätt. Men då den tredskande i sakta mak kom ned till uppställnings¬
platsen, klargjordes saken med ens.
— Hämta hit ett par hårdstoppade halmsäckar, ljöd kaptenens röst
helt lugnt till ett par av manskapet.
Under tiden avkunnades domen under gravlik tystnad. Säckarna
voro snart till hands. Och med dem till underlag fick den dömde sina
bestämda prygel.
Kaptenen var till börden finne. Han var en god, välvillig och hjälp¬
sam man. Som exercisofficer var han framstående. Vid ett besök, som
k. Karl XIV Johan gjorde å Malmen, fick kaptenen befallning att uppvisa
sitt kompani. Denna uppvisning blev så tillfredsställande, att konungen
genast efter avslutningen tilldelade honom en utmärkelse.
Då det gällde den militära lydnadsplikten, var nämnde kapten obe¬
veklig, vem det än berörde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free