Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tab. 34. A) Fabrikerna år 1905, deras arbetare och tillverkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tab. 34. Fabriksindustrien, bergshandtering och handtverk.
Källa: Kommerskollegii berättelse om fabriker och handtverk samt om bergshandteringen.
A) Fabrikerna år 1905, deras arbetare och tillverkningar.
Uppgifterna afse endast den större industrien (medan den mindre hänföres till handtverket). Grufvor och andra bergverk redovisas särskildt (i afd. E–1); för mejerier saknas statistiska uppgifter.
Det angifna antalet fabriker afser icke fabriksanläggningar utan tillverkningsställen för de olika varuslagen; då flera varuslag kunna tillverkas vid en och samma fabriksanläggning, måste antalet fabriksanläggningar gifvetvis vara mindre.
Antalet arbetare är angifvet i medeltal för den tid under året, hvarunder resp. fabriker varit i gång.
Tillverkningarnas värde skall vara angifvet efter priset vid försäljning (men torde ej sällan hafva beräknats endast efter tillverkningskostnaden), alltså
med inräkning af tillverknings- (och försäljnings-) afgifter, när sådana förekomma. Detta gäller äfven mellanprodukter (t. ex. råsocker, råbrännvin, malt, i
papper och papp ingående trämassa, i väfnader ingående garn m. m.), hvadan de summor för tillverkningarnas värden, som meddelas, kunna innehålla åtskilliga
dubbelräkningar. I st. f. tillverkningarnas fulla värden äro endast upptagna intjänta förädlingslöner (t. ex. spinn- eller färgerilöner), när tillverkningen
ej utgjorts af annat än förädling af för sådant ändamål inlemnadt gods.
Grupperingen är den i den officiella statistiken vedertagna.
| Fabriker för framställare af: | Antal
fabriker. | Antal
arbetare. | Tillverkningarnas |
| kvantitet. | värde
(i kronor) |
| 1. Närings- och njutningsämnen: |
| Charkuterivaror | 55 | 469 | – | 7,828,739 |
| Margarin | 7 | 397 | 12,672,270 kg. | 13,272,629 |
| Bröd | 50 | 1,390 | – | 10,584,505 |
| Mjöl, gryn, kli och gröpe | 1,681 | 4,602 | 567,777,930 kg. | 97,029,988 |
| däraf hvetemjöl | – | – | 209,673,790 » | 45,694,024 |
| rågmjöl | – | – | 189,223,811 » | 32,262,378 |
| hafregryn | – | – | 7,660,571 » | 1,560,047 |
| risgryn | – | – | 8,854,037 » | 1,848,352 |
| kli | – | – | 114,930,945 » | 10,999,467 |
| Härjämte förmalningslön. | – | – | – | 2,725,833 |
| Malt | 251 | 646 | 47,086,167 » | 10,353,896 |
| Karameller, marmelad och konfekt | 53 | 776 | 5,075,292 » | 4,890,197 |
| Socker, rå- | 18 | 5,571 | 84,037,761 ton | 33,509,457 |
| melass | 6,861,424 » | 321,574 |
| betmassa | 316,862,305 » | 627,974 |
| raffineradt | 10 | 2,706 | 97,809,417 » | 55,131,669 |
| sirup och melass | 5,129,512 » | 281,160 |
| Tobak | 114 | 4,598 | – | 18,014,450 |
| däraf cigarrer och cigarrcigarretter | – | – | 156,321,153 st. | 6,932,412 |
| snus | – | – | 5,493,437 kg. | 6,638,585 |
| Brännvin, rå- | 128 | 822 | 37,095,505 nl.[1] | 30,041,156 |
| renadt och sprit | 19 | 194 | 40,298,603 » | 34.746,193 |
[1] Normalliter, d, v. s. liter med alkoholhalt af 50 % vid + 15° C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:17:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rikskal/1908/0055.html
