Klicka på bilden för en förstoring
I de flesta europeiska länder hafva riksvapnen -- såsom en viktig statssymbol -- lagstadgadt utseende. Så icke i Sverige. Sedan en enskild motionär vid 1900 års riksdag väckt fråga om riksvapnets och flaggans grundlagsfästande genom ett tillägg till regeringsformen och denna motion vunnit riksdagens och konungens bifall, finnes visserligen sedan 1903 i regeringsformens § 79 mom. 1 stadgadt, att ingen förändring af rikets vapen eller flagga må göras utan riksdagens bifall, men fortfarande finnes ingen laglig beskrifning på svenska riksvapnets utseende. Vid dess afbildning har man sålunda endast att stödja sig på förebilder, såsom rikssigill, af konungarne vid olika tillfällen godkända vapenritningar o. d. Liksom det i de flesta europeiska länder finnes fastställda större och mindre riksvapen att vid olika tillfällen med lika rätt användas, så har äfven ofta och med fullt skäl varit bruket i Sverige att såsom riksvapen använda endast en sköld med tre kronor, med eller utan serafimerkedja.
Jämlikt kungl. skrifvelse den 14 augusti 1885 är förordnadt, att intet vapen må anbringas å offentliga byggnader, minnesvårdar, fanor, standar eller mynt utan efter riksheraldikerns hörande.
Klicka på bilden för en förstoring
