Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord av Uno Florén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utnämnts till guvernör. Men 1813 tvingades familjen
återvända till Frankrike. Sophie flyttade med barnen
till ett hus i Paris. Så småningom kom det till
fullständig skilsmässa mellan föräldrarna.
Victor Hugo upplevde aldrig sin barndom som
olycklig, även om han vantrivdes i den internatskola
han skickats till. Han var vetgirig och begåvad och
avslöjade tidigt en virtuos talang för poesi. När
Franska akademin utlyste en tävlan i poesi på temat
"Den lycka studier skänka i alla livets skiften" känner
han inspirationens vingslag och skriver 334
versrader. Han belönas med ett hedersomnämnande. Ett
par år senare tilldelas han första priset, en guldlilja av
akademin i Toulouse för ett ode som gällde
"Resandet av Henrik IV:s staty". Ett annat ode föranlett av
mordet på hertigen av Berry grep den gamle kung
Ludvig XVIII till den grad att han förärade Hugo en
gratifikation.
Man började redan tala om honom som ett stort
löfte. Han fick träffa sin idol Chateaubriand, ett
något snopet möte. Tillsammans med sina bröder gav
han ut en litterär tidskrift och fyllde den med dikter
och artiklar. 1822 debuterade han som poet. Samma
år gifte han sig med sin ungdoms älskade Adéle
Foucher efter att ha beviljats ett årligt anslag på 1200
francs ur kungens handkassa och ett lika stort belopp
från inrikesministeriet.
Victor och Adéle Hugo skulle få fem barn. Under
några år skulle de också leva ett lyckligt familjeliv.
När den bok ni håller i handen utkom 1831 var
Hugo ryktbar och geniförklarad. Några
diktsamlingar och ett spanskt kärleksdrama på vers, Hernani,
hade befäst hans ställning som den självklare
banerföraren för romantiken.
Om Ringaren i Notre-Dame har det sagts att den
är "det mest lysande förverkligandet av romantikens
historiska drömmar". Fast något fläckfritt
mästerverk i stil med Flauberts Madame Bovary är det
kanske inte. Dispositionsmässigt kan man invända en hel
del mot romanen. De för Hugo så typiska
utvikningarna från handlingen med långa föreläsningar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
