Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 4. Mäster Jakob Coppenhole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäster Jakob Coppenole, skrivare vid den berömda staden
Gents råd.
Detta var ett missgrepp av honom, ty endast Willem Rym
hade kunnat klara denna svårighet. Men Coppenole hade
hört kardinalens ord.
— Nej, vid Guds kors! utbrast han med sin dånande
röst. Jakob Coppenole, strumpvävare. Vid Guds kors,
strumpvävare är tillräckligt fint. Arkehertigen har mer än
en gång handlat hos mig.
Skratt och applåder följde på dessa ord. Frispråkighet blir
alltid uppskattad i Paris och följaktligen alltid applåderad.
Låt oss tillägga, att Coppenole var en man av folket. Till
följd därav hade det genast inträtt förståelse mellan dem och
honom. Denna den flamländska strumpvävarens morskhet
att stuka till alla dessa hovmän hade hos alla dessa plebejiska
själar väckt till liv, jag vet inte vilket slags känsla av
värdighet, som under 1400-talet ännu var vag och otydlig. Han var
en jämlike denne flamländske strumpvävare, som med
högburet huvud trädde fram inför kardinalen — en särdeles
angenäm reflektion för alla dessa stackars satar, som var vana
att visa aktning och lydnad mot abbotens i Sankt a Genoveva
lakejer, vilken sistnämnde herre var en av kardinalens
släpbärare.
Coppenole hälsade stramt på hans eminens, som
besvarade hälsningen av denne allsmäktige borgare, fruktad till och
med av Ludvig XI. Under det att Willem Rym, en vis och
illmarig man, såsom Philippe de Comines säger, betraktade
dem med ett ironiskt och överlägset leende, intog båda sina
platser, kardinalen stukad och bestört, Coppenole lugn och
högdragen och utan tvivel tänkande, att när allt kom
omkring, så var hans titel av strumpvävare lika god som någon
annan och att Marie av Burgund, mor till den Margareta,
som Coppenole i dag gifte bort, skulle ha känt mindre
fruktan för kardinalen än för strumpvävaren. Ty det var inte en
kardinal, som hade uppeggat Gents invånare mot
favoriterna hos Carl den djärves döttrar, det var inte en kardinal,
som med ett enda ord hade förhärdat folkmassan mot
hennes tårar och böner, då prinsessan av Flandern begav sig
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
