Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 2. Paris i fågelperspektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huvuden över detta stelnade hav av husgavlar. Det var först
och främst brohuvudet till Pont-aus-Changeurs, bakom
vilket Seine forsade under kvarnhjulen vid
Pont-aux-Meu-niers, och där var Chåtelet, inte längre ett romerskt torn,
som under kejsar Julianus’ tid, utan ett feodaltorn från
1200-talet och av sten, som var så hård, att en murhacka på
tre timmar inte kunde tränga in ens en tumsbredd. Så var
där Saint-Jacques-de-la-Boucheries rikt smyckade,
fyrkantiga klocktorn, vars alla vinklar avrundades av skulpturer och
redan värt beundran, ehuru det inte var avslutat under
1400-talet. Så såg man Pelarhuset, öppet mot detta
Grève-torg, som vi försökt ge läsaren en föreställning om;
Saint-Gervaiskyrkan, med en portal "i god smak" sedermera
förstörd, Saint-Mérykyrkan, vars numera gamla spetsbågar då
för tiden var nästan runda, och Saint-Jeankyrkan, vars
storslagna spira nära nog blivit ett ordspråk, samt tjugu andra
monumentala byggnader, som inte höll sig för goda att
begrava sina behag i detta kaos av djupa, mörka och trånga
gator. Lägg därtill dessa skulpterade stenkors, som förekom
ännu ymnigare vid gatukorsningarna än till och med
galgarna, Saint-Innocentkyrkogården, vars arkitektoniska
inhägnad man upptäckte på avstånd, skampålen vid les
Hälles, vars spets stack upp bland skorstenarna vid Rue de la
Cossonerie; Croix-du-Trahoirs stegel vid dess gathörn, där
det alltid var svart av folk, Halle-au-blés (Kornmarknaden)
cirkel av ruckel, fragment av Filip Augusts gamla mur, som
man urskilde här och var begravda bland husen, torn,
beklädda med murgröna, ruiner av portar, förvittrade och
fallfärdiga murar, kajen med sina tusentals butiker och sina
blodiga hudavdragningsställen, Seine, översållad med båtar
från Porte-au-Foin till For-PEvëque, och man kan göra sig
en föreställning om la Villes oregelbundna fyrhörning år
1482.
Jämte dessa två stora kvarter, det ena av palats, det andra
av vanliga hus, fanns ett tredje element i den anblick, som
la Ville erbjöd, nämligen det långa bälte av klosterkyrkor,
som kantade det i hela dess utsträckning åt landsidan från
öster till väster och bakom den rad av fortifikationer, som in-
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
