Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde boken - 1. Faran av att anförtro sin hemlighet åt en get
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dig fruktan för att han, som var van att svära, i ett obevakat
ögonblick skulle övergå till krogspråket.
Man kan föreställa sig verkan därav. Men med allt detta
fanns det hos honom stora anspråk på elegans, smak i fråga
om klädsel och ett ädelt uppträdande.
Nu stod han några minuter under tystnad, vare sig han
tänkte eller inte, lutad mot eldstaden, då Fleur-de-Lys
plötsligt vände sig om mot honom och tilltalade honom. När allt
kom omkring, visade den stackars flickan sig endast kränkt,
därför att hennes hjärta var sårat.
— Käre kusin, berättade ni inte för ett par månader
sedan för oss om en liten zigenerska, som ni räddade ur ett
dussin rövares händer en kväll, då ni anförde nattvakten?
— Jo, jag tror det, kära kusin, sade kaptenen.
— Nåväl, sade hon, då är det kanske samma
zigenarflicka, som nu dansar nere på torget. Kom och se om ni känner
igen henne, kusin Febus.
En hemlig önskan efter försoning framträdde tydligt i den
vänliga inbjudan att komma närmare, som hon gav honom,
och i hennes vänliga sätt att tilltala honom vid namn.
Kapten Febus de Chåteaupers, ty det var han, närmade sig
balkongen med dröjande steg.
— Titta, sade Fleur-de-Lys ömt, i det hon lade sin hand
på hans arm. Titta på den lilla flickan, som dansar därnere
i ringen. Ar det inte er zigenerska?
Febus tittade och sade:
— Jo, jag känner igen henne på geten.
— Ack ja, den lilla söta geten! sade Amelotte och
knäppte i sin förtjusning ihop händerna.
— Ar hornen verkligen av guld? frågade lilla Bérangère.
Utan att lämna stolen frågade dame Aloise:
— Ar det en av de zigenerskor, som kom hit i fjol genom
Pörte Gibard?
— Kära mor, sade Fleur-de-Lys milt, den porten kallas
numera Pörte d’Enfer.
Mademoiselle Gondelaurier visste, hur det förargade
kaptenen att höra modern tala på detta gammalmodiga sätt.
Han hade faktiskt redan börjat hånle och mumla:
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
