Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde boken - 8. Nyttan av fönster som vetter mot floden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna förevändning att åter närma sig flickan, som skrämts
bort från honom.
— Rör den inte, svarade hon ivrigt. Den är mitt
beskydd. Det är genom den, som jag skall återfinna min
familj, om jag bevarar mig värdig en sådan lycka. O, släpp
mig, kapten! Min mor! Min stackars mor, var är du? Kom
till min hjälp! Monsieur Febus, ge mig tillbaka min
bröstduk!
Febus drog sig litet tillbaka och sade kallt:
— O, mademoiselle, nu ser jag tydligt att ni inte älskar
mig!
— Skulle jag inte älska honom! utbrast den stackars
flickan och samtidigt klängde hon sig ömt fast vid kaptenen och
tvingade honom att slå sig ned bredvid henne. Skulle jag
inte älska dig, Febus! Hur kan du säga sådana elaka ord som
söndersliter mitt hjärta? O, tag mig, gör vad du vill med
mig, jag är din! Vad betyder amuletten nu för mig? Vad
betyder min mor nu för mig? Du är min mor, eftersom jag
älskar dig, Febus, min älskade Febus, ser du mig? Det är jag,
se på mig. Det är din lilla flicka, som du inte får stöta
tillbaka från dig, som själv kommer för att söka dig. Min själ,
mitt liv, min kropp, allt är ditt! Nåväl, låt vara, vi skall inte
gifta oss med varandra, det är inte din önskan, och för
övrigt, vad är jag annat än en stackars flicka från gatan? Det
vore verkligen snyggt, om en stackars danserska skulle bli
gift med en officer! Jag var galen, som ens kunde tänka på
det. Nej, nej, Febus, nej, jag skall vara din älskarinna, en
flicka som skall vara din och endast din. Endast för det är
jag skapad, inte för någonting annat. Fläckad, föraktad,
vanärad, men vad betyder det? Även älskad! Jag skall vara
den stoltaste och den lyckligaste bland kvinnor. Och när jag
blir gammal och ful, Febus, då jag inte längre passar till att
älska er, högvälborne herre, skall ni tillåta mig att tjäna er.
Andra skall brodera skärp åt er, jag, er tjänarinna, skall taga
hand om dem. Jag skall polera era sporrar, borsta er röck
och rengöra era ridstövlar. Inte sant, min Febus, du skall
visa mig så mycket medlidande? Och till dess, älska mig!
Det är allt, som vi zigenerskor begär: luft och kärlek.
274
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
