Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde boken - 3. Leve glädjen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunnat lägga märke till att uppståndelsen var större än
vanligt på friborgarnas krog, att dessa drack djupare och svor
mer än vanligt. På den öppna platsen utanför samtalade
man i skilda grupper och med sänkta röster, som om något
stort företag vore på färde, och här och var satt en karl
ner-hukad och vässade en slö kniv mot en gatsten.
Men inne på själva krogen var vinet och spelet sådana
mäktiga avledare för friborgarnas tankar från de idéer, som
sysselsatte dem denna kväll, att det av de drickandes samtal
hade varit svårt att sluta sig till, vad som var på färde. Det
enda var, att de föreföll gladare än vanligt och att mellan
benen på var och en stack upp något blänkande vapen, en yxa,
ett stort svärd, eller en gammal rostig hakebössbajonett.
Rummet, som till formen var runt, var mycket stort, men
borden stod så tätt intill varandra och gästerna var så
många, att krogens hela innehåll, män, kvinnor, bänkar,
ölkrus, de drickande, de sovande, de spelande, de friska, de
lytta, tycktes kastade huller om buller, med lika mycken
ordning och symmetri som en hög med ostronskal. Några få
talgdankar brann på borden, men den egentliga
belysningen var brasan. Det var så fuktigt i källaren, att brasan aldrig
fick brinna ut, inte ens mitt i sommaren. Det var en väldig
spisel med skulpterad krans, fullsatt med grythängare och
andra köksutensilier, och i den brann en stor brasa av ved
och torv. En stor karl satt med allvarlig min i asksörjan och
vände framför brasan ett stekspett, fullsatt med olika sorters
kött.
Trots förvirringen vid första blicken kunde man snart i
denna massa urskilja tre huvudgrupper, som skockade sig
kring tre olika personer, med vilka läsaren redan formerat
bekanskap. En av dessa personer, fantastiskt utstyrd i
orientalisk trasgrannlåt, var Mathias Hungadi Spicali, hertig av
Egypten och Bohemia. Denne gamle skojare satt på ett bord
med benen i kors och pekfingret i luften och höll med hög
röst en föreläsning om sin skicklighet i vit och svart magi för
en gapande skara, som omringade honom. En annan grupp
var samlad kring vår gamle vän stormäktige konungen av
Thunes, som var beväpnad till tänderna. Clopin Trouillefou
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
