Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde boken - 5. Den avskildhet, i vilken konung Ludvig av Frankrike läser sina böcker - 6. Lösen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Låt klämta i stormklockan. Ni utplånar folket. Ni hänger
trollpackan. Det blir, som jag sagt. Ni betalar kostnaderna
för avrättningen och lämnar mig räkningen. Kom nu,
Olivier. Jag går inte till sängs i natt. Raka mig.
Tristan 1’Hermite bugade sig och lämnade rummet.
Sedan gav kungen Rym och Coppenole ett tecken att draga sig
tillbaka.
— Gud bevare er, mina goda flamländska vänner, sade
han. Gå och vila er litet. Natten närmar sig sitt slut,
morgonen är närmare än kvällen.
Båda drog sig tillbaka, och då de kom fram till sina rum,
till vilka de fördes av kommendanten på Bastiljen, sade
Coppenole till Willem Rym:
— Hm! Jag har fått nog av den här kungen, som hostar!
Jag har sett Karl av Burgund drucken, men han var mindre
elak än Ludvig XI som sjuk.
— Mäster Jakob, svarade Rym, det beror därpå att
kungarna hämtar mindre grymhet ur vinet än ur
dekokter-na.
SJÄTTE KAPITLET
Lösen
Då Gringoire kom ut ur Bastiljen, sprang han nedför Rue
Saint-Antoine med snabbheten hos en skenande häst. Då
han var framme vid Pörte Baudoyer, gick han direkt fram
till stenkorset, som stod på den öppna platsen, som om han
i mörkret kunnat urskilja en man, klädd i svart kappa och
svart kapuschong, som satt på trappsteget.
— Ar det ni, mästare? sade Gringoire.
Den svartklädde reste sig upp.
— Död och pina! Ni gör mig galen, Gringoire!
Tornväktaren i Saint-Gervais har nyss ropat ut, att klockan är halv
två.
— Ah, svarade Gringoire, det är inte mitt fel, utan
vaktens och kungens. Jag slapp undan på ett hår när. Men jag
undgår alltid nätt och jämnt att bli hängd. Det är mitt öde.
427
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>