Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cistercienserklostren, av Sigurd Curman och Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var
Risebergaboken
met slutligen var den plats, där munkarna vistades under sina fristun-
der, då de icke så starkt bundos av regeltvånget. Måhända förrättades
här även vissa inomhusarbeten.
Ibland låg även i denna länga förrådsrum för värdefulla ting, cel-
larium.
I västra flygeln lågo i regel närmast kyrkan större förrådsrum (cella-
rium) och längre bort lekbrödernas lokaler, refektorium och, i övre
våningen, dormitorium.
Invid östra längan, men vanligen fristående därifrån som särskild bygg-
nad, låg abbotens bostad och på litet längre avstånd sjukhuset, infir-
marium.
Gästhuset eller gäststugan plägade däremot förläggas närmare västra
längan eller rent av vid klosterporten å ekonomiområdet, medan träd-
gården med dess läke- och gagnörter samt fruktträd gärna förlades i
anslutning till munkarnas avdelning.
För sig, och upptagande ett stort område, ligger slutligen ekonomi-
området, närmast att förlikna vid en mycket stor bondgård, med fähus,
lada, lider och uthus samt med verkliga magasin, solitt uppmurade och
välvda. Det var nämligen ingen lätt sak att i tider, då transporter voro
ytterst besvärliga, verkligen tillgodogöra sig eller avyttra jordens pro-
dukter från de väldiga egendomar, som så småningom hopade sig i ett
klosters ägo. För lantbrukets skötsel och dess produkters förädling
krävdes många hus: smedjor och andra verkstäder, kvarnar, brygghus,
bagarstugor m. m. Ofta blev också ett kloster berömt för någon särskild
hantverksgren, vari dess lekbröder voro skickliga, och gjorde sig sin
inkomst även härpå.
Hela klosterområdet inneslöts av en kraftig ringmur, ett gott skydd
och försvar utåt.
Till klostret hörde slutligen även en mängd utgårdar med lantbruk,
vilka abboten också hade att styra, och från vilka broder skattmästaren
skulle uppbära intäkterna.
Klosterkyrkan var, åtminstone ursprungligen, hos cistercienserna helt
och hållet avsedd för klostrets innevånare. Lekmän hade däri ingen plats.
Den del av en kyrka, som vi nu avse med benämningen kor, kallades
i klostret presbyterium och var uteslutande avsedd för de officierande
prästerna. Presbyteriet låg några steg högre än kyrkans övriga golv,
och i dess mitt stod altaret, fritt från östväggen. Den enda altarprydnad,
som tilläts, var ett enkelt kors.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
