Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cistercienserklostren, av Sigurd Curman och Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cistercienserklostren
Hela kyrkan i övrigt upptogs av de olika koren (kor är egentligen
samma ord som kör och betecknar den plats, där den psalm- och lov-
sjungande kören, chorus psallentium, utförde de av sång och recitation
bestående tidegärderna å de kanoniska tiderna). Nedanför presbyteriet
låg munkarnas och novisernas kor, upptagande mittskeppets bredd och
med skrankverk skilt från såväl sidoskeppen som från mittskeppets
västliga del, där lekbröderna hade sitt kor.
Munkarna hade sina platser i tvenne rader av fasta korstolar, anbragta
mitt emot varandra i kyrkans längdriktning. I väster böja dessa stol-
rader om och sluta å ömse sidor om abbotens och priorns ingång,
introitus inferior. På var sin sida om denna ingång ha de nämnda båda
dignitärerna sina platser. Bakom dessa ligger ett mindre kor, retro-
chorus eller sjukkoret, där sjuklingar, vilka kunna lämna sängen, samt
ålderdomssvaga munkar ha sina platser. Här stå vanligen tvenne altaren,
helgade åt Jungfru Maria och den helige Bernhard.
Munkarna komma in i kyrkan antingen direkt från dormitoriet eller
från korsgången, i bägge fallen i tvärskeppet, samt gå in i sitt kor från
öster, genom introitus superiores.
Ovanför skranket mellan retrochorus och chorus conversorum är
kyrkans stora krucifix uppsatt, och nedanför detsamma står Helgakors-
altaret, som sålunda utgör lekbrödernas altare.
Särskilt karakteristisk för cisterciensernas kyrkor är den utbildning
presbyterium och tvärskepp erhållit. Flera smärre kapell äro på olika
sätt här utbildade. I vart och ett har ett altare haft plats. Denna mängd
av kapell för särskilda altaren har sin förklaring i vissa föreskrifter inom
den katolska kyrkan. Varje prästvigd munk borde dagligen läsa en
mässa, men två präster av samma rang fingo ej samma dag läsa mässa
vid samma altare. Ej heller fick mera än en präst läsa mässan på samma
gång vid ett altare. Man behövde därför i ett större kloster en ansenlig
mängd altaren. Även före cistercienserordens tid funnos i kyrkorna ofta
många altaren, och man har därför kunnat utgå från äldre planskemata,
ehuru dessa behandlats i ordens vanliga förenklande och all onödig form-
rikedom bannlysande anda. Man har sålunda ombildat och utvecklat olika
planformer från äldre franska kyrkor. Ett prov på den äldsta plantypen
ha vi 1 Alvastra, en variant av den rikaste i Varnhem.
De till cistercienserorden anslutna nunneklostren avspegla mera sällan
direkt den normala anläggningstypen för ett munkkloster. Man har i
allmänhet anslutit sig till något närbeläget kloster, av vad orden som
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
