Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riseberga kloster och medeltidsträdgårdarna, av Rutger Sernander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riseberga kloster och medeltidsträdgårdarna
uppdaga ett och annat exemplar, vars grovlek måste stämpla det som
medeltida. Vad fruktträden angår, minskas utsikterna härför genom den
förstörelse de undergingo den ödesdigra fimbulvinter, som föregående och
följande Poltava i spåren gick fram över stora delar av Europa ej minst
södra och mellersta Sverige. Om Hässelby i Uppland t. ex. skriver slotts-
herren under den karolinska tiden, den väldige fruktodlaren Gustaf Bonde:
”År 1709 års ovanliga vinter giorde en ända på fast alla Frächtträ-
gårdar här i Rijket, så at af 600 bärande träd här i trägården föga
öfwer 9 sommaren derefter blefvo öfriga af dem alla, som jag åren
derefter måste låta rothugga och förstöra. Orsaken till trädens allmänna
utgående och död 1709 och 1710 var eij allenast den ständiga ovanliga vin-
terkiölden, utan fast mera at vintern så bittida begyntes, nembl. michels-
mässodagen, med snö, urväder och frost (då träden ännu voro fulla med
löf och merendells omogen Frucht) som sedan i et continuerade utan
töväder eller minsta uptijnande til den 1 påföljande April, då det först
började rägna och med rägn uthölt i 9 dygn så at på en gång öfver 2
alnars djup snö bortgick.”
Det enda medeltida fruktträd jag hittills kunnat spåra i Närke står
på häradsdomare A. G. Anderssons gård i Södra Sanna i Kumla socken
(fig. 4). Dess stam håller ej mindre än 3,5 m i omkrets, och därmed
torde nog 1500-talets början bli trädets minimiålder. Det kallas och är
väl augustipäron, men frukterna mogna först i september. Märkas bör
vad Eneroth, Sveriges store pomolog, säger om augustipäronet, eller som
han hellre vill kalla det larsmässpäronet: ”Hvarifrån denna sort förskrif-
ver sig lär blifva outredt. Den är bland de sorter, som öfverlefde det
stora nederlaget inom det odlade växtriket under 1709 års eftervinter.”
Man frestas att sätta detta vördiga päronträd i samband med den gamla
sägnen att ett kloster skulle ha legat nära Sanna hed eller vid Kumla
kyrka. Bakom denna sägen ligger dock ej någon historisk grund.
Bland örterna få vi tillsvidare nöja oss med att liksom vid Rise-
berga peka på ett antal, som åtminstone kunna vara direkta ättlingar av
medeltida planteringar. Det är sådana som i den nordeuropeiska litte-
raturen uttryckligen nämnas som kulturväxter, men som samtidigt i nu-
tiden förekomma på ett sådant sätt i och invid trädgårdarna, att man
ser att det var längesedan de odlades där eller man brydde sig om dem.
Från Närke skola vi framdraga några exempel.
Mästerroten (Imperatoria Ostruthium). En storbladig, tämligen hög-
växt parasollväxt spirande i täta bestånd. Den var fordom en verklig uni-
versalmedicin för såväl människor som djur; Arfwid Månson har t. ex.
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
