Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea älv, av Lennart von Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
havssunden. Ett av de sist existerande var Närkessundet mellan Tiveden
och Kilsbergen. Men snart nog återstod även av detta endast en rad
tämligen trånga förbindelser mellan Västerhavet och Östersjön, nämligen
över de lägsta passen mellan den Östersjöfjärd, som upptog sänkorna
kring sjöarna Stora Björken och Ölen, samt den arm av Västerhavet,
som genom Letälvens dal sköt in i Möckelns bäcken. Dessa sund voro
de enda förbindelser, som Östersjön på detta utvecklingsstadium hade
med världshavet, och när även deras bottnar stego över havsytan, för-
vandlades Östersjön från inhav till insjö. Ancylussjön uppstod ur det
förutvarande ishavet, och vattenståndet inom hela det baltiska bäckenet
blev i fortsättningen bestämt av pasströsklarna i Närke. Allteftersom dessa
lyftes över havsytan i väster, ökades Ancylussjöns höjd över havet, och
ur de forna sunden framväxte en flod, genom vilken den nybildade bal-
tiska insjöns avloppsvatten strömmade ut i Västerhavet. Så föddes ”Svea
älv”, Ancylussjöns avlopp under de första århundradena av dess tillvaro
och numera — med sina döda fall, sina hundratals jättegrytor, sina
fält av rullblock, som flödet brutit loss och vältrat samman, sina djupt
i berget nedskurna forsrännor och sin halvkilometerbreda huvudfåra —
icke blott en av Närkes förnämsta sevärdheter utan ett bland de ståt-
ligaste naturminnesmärken, som södra Sverige äger.
Den plats, där Svea älvs vattenmassor en gång brusade mot havet, ligger
på gränsen mellan Närke och Värmland strax söder om Degerfors bruk,
Just i den trakt, där en Svea kanal varit tilltänkt såsom en nutida vatten-
led mellan Östersjön och Västerhavet. Tag fram en karta över Mellan-
sverige, nästan vilken som helst. Den visar, huru Letälven, efter att
mellan Möckeln och Degerfors ha flutit fram i en blott några tiotal meter
bred fåra, nedanför fallet vid Degerfors med ens vidgar sig till en lång-
smal sjö, som, avbruten av ett par förträngningar, sträcker sig ungefär
fram till gården Billinge. Där vidtager ånyo en smal, i sand och lera
nedskuren älvfåra. I trakten av Billinge låg Svea älvs mynning under
senare delen av det skede, älvens tillvaro omfattar. Dalsträckan mellan
Degerfors och Billinge är Svea älvs gamla flodbädd; och redan dess mått
låta oss ana den framströmmande vattenmassans väldighet. Svea älvs
vatten har bortsopat det mesta av leran och sandlagren i dalen och upp-
rensat den bergdal, som utskurits här under årmillionerna före istiden.
Men ovanför Degerfors och nedanför Billinge har Letälven själv skurit
sig sin fåra i de avlagringar, som landis och hav hopat i den gamla
dalen. Kontrasten mellan Letälvens och Svea älvs erosionskraft ger ett
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
