Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fågelsjö i Närke, av Erik Rosenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN EA CCE TT SOC NASRÖKSE
Av ERIK ROSENBERG
INTE vildgässen om våren färdas genom södra Sverige på väg till sina
häckplatser i Norrlands skogar, rasta de vid fågelsjöarna. Som statio-
ner ligga dessa i linje upp över landet. I Skåne är det de stora ängarna
invid Krankesjön, som utgöra samlingsplatsen, i Småland Kävsjön, i
Östergötland Tåkern och i Närke Kvismaren, ändstationen, där slätt-
landet för sista gången öppnar sig för gässen, sedan vidtar den ändlösa,
myruppfyllda skogen.
Alla dessa sjöar ha sina likheter men också sina utpräglade särdrag.
Den skånska sjön hyser sällsynta doppingar och svarttärnor i skrattmås-
kolonierna, där sjunger trastsångaren i vassen och vid stränderna gå
hägrar och någon enstaka stork på lur, medan rödspoven sätter sin
prägel på de närbelägna ängarna.
Kävsjön, som ligger milt uppe på småländska höglandet, inne bland
skog och väldiga mossar, är av en helt annan typ med norrlandsnatur
och nordliga fåglar, som tranor, stjärtänder, knipor och snäppor.
Tåkern är en slättsjö, vida berömd för sina skaror av svanar och
änder och allsköns annan vattenfågel, som finner sin trevnad i den stora,
grunda vass- och kärrkantade sjön. På sistone har också den mystiska
rördrommen upptäckts där, och nattetid om våren bölar han i sump-
marken mellan Väversunda och Renstad.
Kvismaren slutligen möter med en natur, som knappt har sin motsvarig-
het, ett sumpland med vassen dominerande över det fria vattnet och runt
om milsvida kärrodlingar, som sätta sin särprägel både på landskap och
fågelliv, främst rovfågelliv. Det är ett landskap, som tyskarna bruka
kalla Niederung, ett Dobrudscha i miniatyr.
Vandrar man en vårdag på en av ängsvägarna utåt Kvismaredalen,
ser man strax, att det inte är ett vanligt, mellansvenskt åkerbruksland-
S LI
I
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
