Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fågelsjö i Närke, av Erik Rosenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
Det är ett nöjsamt skådespel att titta på vattenfåglarna nu, då de äro
som bäst i giljartagen. Plötsligt blir det oro i lägret. Sothönor skrika
argt och oroligt, gräsänderna lyfta ur vassen, en svärm krickor brusar
upp och en skara bläsänder sluter sig till, medan brunänderna i rad
simma ut mot det öppna vattnet. Det är bruna kärrhöken, som kommer
från stora vassen in över gölområdet, en elegant hanne med gulvitt bröst
och huvud, askgrå stjärt och vingband, med röda byxor och nöt-
brun rygg. Mellan vingslagen seglar han med högburna vingar rätt lågt
över vassen och vrider spanande på huvudet efter en sork eller ett fru-
kostägg. Änderna äro inte särdeles rädda för honom men finna det
obehagligt att ha honom över sig, varför de flyga upp, väl vetande, att
han inte kan ta något i flykten.
En annan stor rovfågel får man med något tålamod osvikligt syn
på invid kanalerna eller klarvattnen, fiskgjusen, som flaxar högt uppe
i luften på spaning efter större fisk. Det är en stor, grann fågel med
långa, vid segling något bågformigt hållna vingar och med undertill vit,
ovantill brungrå färg. Får han syn på en gädd- eller braxenrygg, faller
han huvudstupa ned i vattnet som en tung sten och ljustrar fisken med
fenomenal skicklighet. Sedan flyger han raka vägen till skogen, där
han har sitt bo i toppen av en tall, även detta en heder för gjusen,
jättestort som det är.
En liten mörk, spetsvingad rovfågel, lärkfalken, hör också till inslagen
vid sjön. Man ser honom ofta bland skrattmåsarna, sysselsatt liksom
dessa med fångst av flygande insekter. Om hösten jagar han småfågel,
i synnerhet svalor, som i stora svärmar hålla till över vassen. Det
är något att titta på, när falken slår efter en svala med fart så det
tjuter i luften och fågeln endast skönjes som en strimma. Den större
pilgrimsfalken och den mindre stenfalken förekomma också här, men
man får inte så ofta se, när den förre jagar vipor och den senare lärkor
Över ängarna.
Ett vackert skådespel erbjudes under solskensdagarna i maj, då kärr-
hökarna utföra sina flyglekar. Man ser då såväl de blå kärrhökarna
som de bruna dansa omkring högt uppe i luften, höja sig rakt upp,
slå volt och falla nedåt med svindlande fart. Intressant nog deltaga
även honorna i leken. Några år kunde man också iakttaga mindre kärr-
höken bland de andra. Han häckade vid sjön i tre års tid, 1923—1925,
men så blev han skjuten och var därmed fördriven från sin enda häck-
plats på skandinaviska halvön. Det var en vacker syn att se honom
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
