Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungdomsstaden, av Anna Lenah Elgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
på en karta alldeles plan: gråa hus i höga fasader med fönster likt
tomma blanka ögon, stirrande dem ut ur kontenansen. Det är ett reguljärt,
intresselöst öppet stadssystem utlagt kring ett ovanligt långt och smalt
torg med stora kaserner, där infanteriregementen äro inkvarterade och
ännu större skofabriker — ty skotillverkning är stadens huvudnäring.
Från utsidan sedd är staden en av de många tråkiga residensstäderna på
1900-talets sovande svenska landsbygd. Ingenting kan vara mera pro-
saiskt än dess idoga, småborgerliga liv i djupet och på ytan — där allde-
les som i en mjölkbunke grädden samlat sig — den kungligt befallnings-
havande världens trygga existens av officiell, civil eller militär maktfull-
komlighet. Den kändes kall och grå för de trevande händer, ungdomen
liksom sträckte mot den — denna ”verklighet”, som kallas så, men minst
av allt är det. I verkligheten var staden en djungel, där okända hän-
delser och skaror av vänner och fiender ännu utan ansikten väntade i
dunklet. Försiktigt trevade man sig för var dag allt längre in i den.
Fru Johansson fick göra tjänst som scout. Fru Johansson var frälst
och säker om sin betydelse i nästa värld, hur obeaktad hon än var i
denna. Från sin salighetsförvissnings angenäma höjd såg hon med belå-
ten fasa ned på denna världens barn, som styrde staden — tills det,
som jag redan sagt, blev med fru Johanssons blick den nya familjens
ungdomar följde de officiella personerna där de gsgingo sin till det
yttre så trygga gång mellan idel dolda svavelpölar. Hos barn, upp-
vuxna i ett pietistiskt hem, ligger den synen nära till hands. Den offi-
ciella värdigheten imponerar icke — men väl intresserar den egendomliga
dispariteten mellan denna värdighet och den skröpliga människan. Undra
sedan på att frikyrklighet och radikalism ofta höra ihop? Ännu har
heller ingen pejlat hur djupt förenad 1800-talets första hälft av religiös
väckelse är med dess senare hälfts livaktiga rabulism och särskilt med
arbetarerörelsen. Vad beträffar den speciella ungdom det här är fråga om
— mig själv — betingades väl min ganska abnormt tidiga inställning till
sociala spörsmål av den kritiska hållning min far intog gentemot den
officiella världen, när det gällde dess förståelse för och medverkan till
industriens bästa. Politiskt var han god högerman, men han kunde aldrig
gå med på, vad som då ännu var absolut oemotsagt, nämligen att äm-
betsmannavärlden var Sverige. Redan då såg han på denna värld med
de ögon, vi nu se den — som på en klassvärld, vars roll som härskare är
utspelad, och vars medlemmar i det nya industriella Sverige få nöja sig
med sin lott som expeditionsmän. En pionjär om någon, var han natur-
ligtvis alldeles för hastig i vändningarna för sekelskiftets värdiga ämbets-
200
|
|
|
|
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
