Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margareta i Kumla, av Em. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMAPGAreia bb KXäemia
tar över det förhållandet, att de 700 icke förmått jaga ut de sju, ehuru
en enda ängel enligt Skriften kunde slå 185,000 assyrier.
De 700 andarna uppförde sig nu mycket bråkigt. De voro i Margaretas
oroliga syner försedda med påkar, pluggar och järnlänkar, bråkade,
ropade, förbannade, hängde upp sig vid pluggarna i taket som flädermöss,
bundo sig samman i kedjor, tänjde ut sig och drogos samman 0. s. v.
Det är, som såge man för sig en teckning av senmedeltidens och reforma-
tionstidens fantastiska teckningar av djävlarnas samvaro och besök hos
häxorna. Men omsider ger även detta besättelsetillstånd med sig för
en tid.
Det är icke alltid lätt att bilda sig en riktig uppfattning av den fram-
ställning, Paulinus ger. Men till alla dessa djävulska gyckelspel kom
också flera förmenta underverk, i det man förmenade, att Margareta botat
en stum 7 års gosse på så sätt, att en eld hade kommit ned i gossens öra
och börjat botandet, som dock länge förhindrades av djävulen. Detta
under hade skett i samband med de fotismer, d. v. s. ljus- eller eld-
fenomen, som iakttagits. Sålunda hade prästgården vid 10-tiden en
kväll blivit upplyst utifrån. Därtill andra ljus- och eldfenomen i luften
av växlande beskaffenhet, än voro de som solen, än som en lykta, än
som ett brinnande bloss. Gossens botande förklaras av Paulinus så, att
djävulen gjort gossen stum, men sedan vikit, för att det skulle se ut
som ett under.
Det hade också förnummits rop och röster i höjden. Det hade ropat:
Deus misereatur nostri, Gud förbarme sig över oss! Man hade hört musik
i luften. Det var allt sådant, som ej så sällan berättas i äldre tider, t. ex.
i Stockholm vid den stora pesten 1587.
Men det kanske mest betänkliga i allt detta elände var till sist, att
Margareta i sitt nya tillstånd börjat — predika för folket och kommit
både präster och lekmän att strömma till Kumla prästgård. Det var en
botpredikan i gammal stil, börjad redan under 1500-talet.
Visserligen riktades de stränga förmaningarna också mot svårare syn-
der. Men mestadels gällde de mera oskyldiga ting, nämligen lyxen i
kläder, särskilt hos kvinnorna. Det var bruket av valkar ”buntor”, breda
huvudkläden, tornvalkar, vida ”halsklädes kragar”, stora prästkragar, snö-
ren och silke på kläder, hålskor, ”korcke och kampeskor” (damasker?),
skoband och rosor. Vidare sporrar, pärlbesatta sammetsbindlar, ”snöresatte
myssor”, långa tröjskört, snörringar och kedjor av silver, röda redgarn-
strumpor, pärlstickade sammetsskor, vida taftförkläden, vida hättor, krok-
ärmar, ”stry i håret”, med snören besatte muffar, blå stärkelse m. m.
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
