Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margareta i Kumla, av Em. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANArPGYGArdba i IKlemeola
lighet. Saken förhöll sig helt enkelt så, att lördagens helighållande på
eftermiddagen var en rest av den gamla katolska seden, knuten till Maria-
kulten. Liksom Margaretas syner och hela religiositet hängde samman
med den medeltida tron, så även detta moment. Det var naturligtvis icke
Paulinus obekant, men i polemiken gjorde det sig bättre med anklagelsen
för judaism.
Det var emellertid icke nog med denna villfarelse hos Margareta. Hon
hade också tagit sig till med varjehanda profetior om framtiden. Såsom
ofta är fallet i alla tider, förbinder sig ekstas och apokalyptik med var-
andra. När man nu närmare ser till, huru det förhöll sig med detta,
finner man åter, att Margaretas religiositet rör sig med äktmedeltida
föreställningar av samma slag, som man vid samma tid och sedermera
under 1600-talet och långt senare finner hos oss som i andra länder. Det
var den urgamla tron på himlabrev, som, skrivna av Gud själv eller
Kristus, kommit ned till jorden. Jag har i en jultidning en gång skrivit
om ett sådant något senare himlabrev och föreställningens urgamla röt-
ter i judendom och orientalisk tro. Se ”Ett himlabrev från Karl XI:s
dagar” i Ungdomens julrosor 1913.
I en vision hade änglarna nu låtit Margareta förstå, att Gud i him-
melen vore sysselsatt med att skriva ett tröstebrev, som de skulle i sinom
tid fara ned och lägga på Margaretas bord, varefter hennes far, Herr
Johannes, skulle personligen överbringa brevet till konungen. Denna för-
utsägelse hade upprepats flera gånger, och brevets ankomst hade utsatts
till omskärelsens fest, d. v. s. Trettondagen 1628 eller 1629. Det senare
sannolikast. Sedermera utsattes den till 7 dagar, slutligen till 17 veckor
därefter. För var gång heter det, att brevet skulle anlända, så visst som
att Gud vore i himmelen och änglarna i Margareta.
Yttermera hade änglarna bebådat ett stort under vid samma tid i hela
världen. Människorna skulle i förskräckelse vakna upp ur sömnen och
skåda hundratals stjärnor. ”Andarna” skulle visa sig lysande som solen.
Ett stort under skulle enligt en annan uppenbarelse ske i Polen, varefter det
skulle bli fred i riket. En tredje profetia sade, att det skulle komma en
så svår pest, att människorna icke skulle räcka till för arbetet med de
dödas jordande, utan måste få hjälp av änglarna. Enligt en fjärde profe-
lia skulle en svår hemsökelse drabba Stockholm, Uppsala, Nyköping,
Västerås, Arboga och Kopparberget.
Enligt Paulinus hade Margareta kommit i verklig ekstas. Han med-
delar, att hon kunde ligga som livlös i timmar. Det synes här vara fråga
om ett typiskt ekstatiskt tillstånd, ej att förväxla med de tidigare visionära
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
