Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ske så, att hon nu torst skulle komma att förstå hvad det
är att 1 e f v a — därigenom att hon nu först skulle komma
att lida?
VII.
Esters mor hade forberedt sin dotter på att hon ej
ämnade möta henne vid stationen; där skulle ju infinna sig
så många rika och förnäma, bland hvilka hon ej passade;
och hon föredrog att få njuta återseendets glädje i det
lilla rummet vid Brunnsgatan, där inga högdragna eller
likgiltiga blickar kunde störa dem. Ester hade således
ingen rätt att känna sig besviken, men då tåget stannade vid
perrongen och hon bland alla dessa människor, som hälsade
henne och Bengt välkomna, ej såg det enda ansikte, efter
hvilket hon längtat, var hon nära att brista i gråt. Hon
greps plötsligen af denna ensamhetskänsla, som aldrig kan
bli så förfärande, som när själen känner sig ensam midt
ibland en mängd människor. Hon hade ingen, ingen; alla
dessa, som skrattande och pratande trängdes omkring
dem, all prakt och glans, betjänten som plockade ur deras
saker, ekipaget med de svarta, frustande hästarna, folket,
som stod skockadt utanför stationen och gapade som när en
kunglig person kommer, allt var för Bengt, intet för henne.
Men var då icke allt som tillhörde honom äfven hennes,
hade det redan uppstått en klyfta emellan dem? Hon
mindes hur förtroendefullt hon vid afresan tryckt sig intill
honom och hur hon trots smärtan öfver att lämna modern
känt att hon i honom hade sitt allt; det gick en rysning
genom hennes inre, då hon på den underliga ensamhetskänsla,
som gripit henne, förstod skillnaden mellan då och nu...
Förströdd och med möda behärskande tårarna, gjorde
hon sitt inträde i sitt nya hem, där en stab af tjänare
välkomnade henne och Bengt, och där rummen prunkade i
all den skönhet, ett dyrbart möblemang, doftande blommor
och en mild sommardager tillsammans kunna gifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
