- Project Runeberg -  De osynliga vägarna. En dikt ur lifvet /
55

(1908) [MARC] Author: Mathilda Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ester såg på allt detta med en frånvarande blick;
för hennes fantasi framskymtade oupphörligt ett blekt, tärdt
ansikte, en arbetsnött hand, som kunde smeka och trösta,
såsom blott en moder kan det, och hon längtade därefter
med ett sjukt barns otyglade häftighet. Bengt däremot
var vid ett så strålande lynne, att det till och med förslog
att öfverskyla Esters brist på intresse. Allt hade gått
enligt hans önskningar; inga klagomål från sågverket, goda
affärsbref, våningen ordnad på det omsorgsfullaste sätt af
hans hushållerska, mamsell Charlotte, och slutligen inga
påminnelser om det fattiga hemmet vid Brunnsgatan som
kunde störa feststämningen. Han tycktes icke alls lägga
märke till hur blek Ester var och hur fåordigt hon
svarade honom. Först vid middagsbordet frågade han tvärt
med ett kallt, likgiltigt tonfall: »Mår du illa, Ester, eller
är det någonting, som inte faller dig i smaken? du ser så
blek och onådig ut.»

»Jag har hufvudvärk,» svarade Ester rodnande och
försökte att småle, »men det går snart öfver, det var nog
värmen i kupén.»

»Är du så ömtålig,» svarade Bengt på samma kalla
sätt, »då är det bäst att du genast i morgon börjar en
massagekur. Jag har alltid haft förskräckelse för fruar,
som få hufvudvärk vid alla tillfällen. Man misstänker så
gärna att de använda den som en nödfallsåtgärd, då det
är någonting, de vilja skyla öfver eller komma ifrån...»

Denna gång rodnade Ester ej; hon blef mycket blek
och svarade allvarligt:

»Jag har verkligen hufvudvärk, Bengt.»

»Ja visst, naturligtvis!» svarade Bengt skrattande, »inte
trodde jag att d u behöfde använda några nödlögner.
Jag-sade bara att jag afskyr hufvudvärksfruar och att vi genast
ska försöka få bort ditt onda. I morgon skicka vi efter
fröken Andersson, hon gaf mig en utmärkt massage på
foten, då jag vrickat mig, och hon skall nog taga bort
din hufvudvärk.»

Ester svarade ingenting; hon kände att det ej lönade
mödan säga Bengt, att hon nästan aldrig brukade ha hufvud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:23:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rmosynliga/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free