Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om sig, och antog naturligtvis att det var björnhonan
som kom, men det var bara en böjd gren som kastade
sig tillbaka i sin naturliga ställning.
Snart derefter hörde Robert också ett prassel på
sin sida, och höjde bössan emedan något osedt föremål
rörde sig i buskarne. Marie och Frank släppte ungarne
och Frank klättrade upp i ett litet träd. Marie
bleknade och sprang fram till Sam, men då prasslet kom
närmare skyndade hon tillbaka till Harald för att söka
sin säkerhet, I nästa ögonblick såg han Sam lägga an,
men också ropa: »är det du Mars? du kunde ha fått
dig ett skott, du dumliufvud!»
Oron kom från hunden, som gått öfver på orätt sida.
Ungarne hade icke gått ifrån stället. Antingen
voro de så vana vid tryckningen på halsen — eller voro
de trötta; allt nog, de togos åter i band, den lilla Frank
hoppade ned från trädet och trodde att ingen sett
honom på flykten, men Robert gaf honom en förebrående
vink, som Frank genast besvarade med dessa ord: »Jag
tror nog att du skulle gjort så du med, om du haft
något träd nära.»
»Det skulle jag, Frank! men det är förunderligt
att du alltid är den enda i sällskapet som alltid får ett
träd att uppklättra uti, när det finnes björnar på; trakten.»
Man fortsatte tåget, utan att få mer än ett afbrott.
Då syntes buskarne svaja starkt framför dem; Fidella
rusade framåt, och marken gungade af stampet från
något stort djur. Det var på Sams sida; men då han lade
an, ropade Harald: »Håll, det är en hjort; skjut inte!»
Allt blef åter lugnt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
