Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ut. Man kan tänka sig ett ord fällt här, ett ord där,
man kan tänka sig, att de sett genom fönstren, hur
robotarna varit i rörelise, den vaknaste av dem har
kanske lagt ihop två och två och funnit, att det gör
fyra, och misstanken om det rätta förhållandet har
dykt upp.
Till slut har den, som städar laboratoriet, gjort
en heroisk gärning, som placerar honom i jämbredd
med historiens hjältar, han har betvingat respekten
och fruktan för de underliga maskinerna och en gång,
när han varit ensam, har han öppnat nackluckan på
William Shakespeare eller George Washington och fått
se en hjärna ligga där i en glasburk, lika frisk som
den dag, dess ägare gick hädan.
Man kan föreställa sig hans känslor! Vad som
för oss är en obehaglig och mystisk sak, blir
för honom den svartast möjliga magi, en magi så
svart, att han måste gå tillbaka till stammens
uråldriga trolldomstraditioner för att finna något
liknande. Askgrå i ansiktet (en blek neger har
verkligen en underlig hudfärg!) och med skälvande
ben har han gått ut till de andra och berättat om sin
gräsliga upptäckt. Det har behövts några timmar, innan
nyheten fullständigt trängt igenom deras hjärnskålar,
men sedan detta väl har skett, har hållits en palaver,
där ingen enda röst höjts för ett kvarstannande
på detta fasansfulla ställe, och mot morgonsidan
ha de alla avlägsnat sig med sina få ägodelar på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
