Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag tror nu inte, att Tores geni skall kunna lösa
alla knutarna i vårt problem, men jag fruktar, att
hans undersökningar skall ge nyckeln till alltför
mycket av det, som nu är dolt för oss. "Och det kan
aldrig vara meningen."
Skillnaden i åsikt mellan Tore och mig är inte
en vanlig meningsskiljaktighet, som man kan komma
över med logiska resonemang, det är en skillnad i
inställning, som ligger djupt i våra väsen, och som
vi nog ej kunna överbygga på något sätt.
Hur skall då detta sluta? Där nekar min fantasi
att gå vidare. Jag kan inte föreställa mig någon
upplösning. Hade jag levat några hundra år tidigare,
skulle jag ha fruktat en jordbävning, som uppslukat
oss alla, eller en blixt, som bränt oss till
aska. Men, som sagt, vi äro flera hundra år för
sent ute, för att sådana medel skulle komma till
användning.
Vad jag inte kan komma ifrån är emellertid, att
det vilar något av ödesstämning över oss alla. Man
sitter i en båt utan åror och roder och driver nedför
strömmen. Det kan hända, att det inte finns någon
fors där nedanför, men det kan också hända att det
finns en.
Men vad kan man göra åt saken?
*
När jag kom hit till Afrika, hade jag inte mycket
uppfattning om min egen ställning i religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
