Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - III. Hur de seglade söderut och hur en god vägvisare blev funnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tredje kapitlet
HUR DE SEGLADE SÖDERUT OCH HUR EN GOD
VÄGVISARE BLEV FUNNEN
Kroks män nådde hungriga upp till Väderön, sedan de
fått ro hela vägen dit, och där lade de till och gingo i
land för att samla bränsle och göra sig ett gott mål; där
funnos endast några gamla fiskare, som på grund av sin
fattigdom voro trygga för plundrare. När de styckade
fåren, berömde de deras fetma och det goda vårbete som
måtte finnas på Kullen; de satte styckena på spjuten och
höllo dem i elden och smackade när fettet började fräsa,
ty det var länge sedan de känt så god lukt. Många
berättade för varandra om när de sist varit med om så läckra
bitar, och alla voro överens om att färden i västerled
artade sig bra. Därpå började de äta så att det dröp om
skäggen.
Orm hade nu återfått sansen, men det var inte mycket
med honom; när han kom i land med de andra, hade han
svårt för att stå på benen. Han satte sig ned och höll
huvudet mellan sina händer och svarade ingenting på tilltal.
Men efter en stund, sedan han spytt och druckit vatten,
blev han bättre; och när stekoset började kännas, lyfte
han på huvudet likt en nyvaknad och såg på männen
omkring sig. Den som satt närmast honom grinade vänligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
