Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - III. Hur de seglade söderut och hur en god vägvisare blev funnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag var utan hjälm och andfådd; eljest kunde det
kanske gått på annat sätt.
— Du är morsk, skåning, sade Krok, och tror dig
redan vara en kämpe. Men du är för ung ännu och har inte
en krigares förstånd. Ty ingen förståndig man rusar ut
hjälmlös för några fårs skull; nej inte ens om det vore
hans egen hustru som snattats. Men min tro är att du är
en man med lycka, och det kan hända att du har lycka
med åt oss alla. Din egen lycka ha vi redan sett på tre
sätt. Du snavade på stenarna när två spjut flögo mot dig;
och efter Åle, som du dräpte, har ingen bland oss hämnd;
och av mig blev du inte huggen, emedan jag ville ha en
roddare i hans ställe. Därför tror jag att din lycka är stor
och kan bli oss nyttig; och jag ger dig nu fred för oss
alla, så länge du sköter Åles åra.
Alla männen tyckte att detta var bra talat av Krok.
Orm åt och betänkte sig; därpå sade han:
— Jag tar emot din fred; och jag tror inte att jag
behöver skämmas för den saken fast ni stulit får från mig.
Men som en slav vill jag inte ro, ty jag är av god ätt; och
fast jag är ung räknar jag mig som en man med anseende,
sedan jag fällt en så god man som Åle. Därför vill
Jag ha mitt svärd tillbaka.
Det blev nu mycket tal om detta. Några tyckte att
Orms begäran var föga rimlig och att han kunde vara
nöjd med att ha fått livet till skänks; men andra sade att
morskhet inte vore något fel hos en ungdom och att man
borde visa hänsyn mot en man med lycka; och Toke
skrattade och undrade hur många de män voro som bland tre
skeppsbesättningar kunde känna sig ängsliga för en ung
man med svärd. En man vid namn Kalv, som talat emot
Orms begäran, ville slåss med Toke för dennes yttrande;
och Toke förklarade sig vara villig så snart han slutat det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
