Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - V. Hur Kroks lycka ändrade sig två gånger och hur Orm blev vänsterhänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skepp; men slavars möda var hårdare än fria mäns, och
vid lång rodd som frestade hårt kunde i början yrsel och
mattighet komma över honom. Han såg män spränga sitt
hjärta och få blodig fradga i skägget och falla bakåt över
bänken med ryckningar i kroppen och dö och kastas
överbord; men han visste att endast två ting funnos att välja
på: att ro så länge andra rodde, även om han skulle ro
sig till döds, eller att få uppsyningsmannens piska över
sig. Han brukade säga att han ständigt valde det första,
ehuru det inte var mycket att stå efter; ty en gång strax
i början hade han fått känna piskan, och därefter visste
han att om detta skedde en gång till, skulle ett raseri
komma över honom, och då skulle hans död vara säker.
Därför rodde han det bästa han kunde, även när yrsel
kom över honom och armar och rygg värkte; men efter
en tid märkte han inte mycket av trötthet. Hans styrka
tilltog allt mera, och han fick bruka omsorg för att inte
taga i för hårt och knäcka åran, som nu kändes som en
sticka i hans händer; ty en knäckt åra vållade sträng
tillrättavisning med piskan. Under hela sin tid som kalifens
roddarslav rodde han en babordsåra; och därav kom den
märkligheten att han satts högerhänt till åran och togs
vänsterhänt därifrån, I all sin livstid därefter förde han
helst såväl sked som svärd med vänster hand; endast med
kastspjut förblev han högerhänt allt framgent. Den styrka
som han här vann, och som var större än andra mäns, satt
sedan gott i, och det mesta av den hade han kvar ännu
på sin ålderdom.
Men det fanns också ett tredje tecken, utom hans skäggs
och styrkas tillväxt, som kom honom att märka hur tiden
led under mödan vid åran; det var att han så smått
började förstå något av främlingarnas språk, först ett och
annat ord, sedan allt mera. Somliga slavar voro från fjärran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
