Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - IX. Hur jul dracks hos kung Harald Blåtand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därmed lyfte han yxan och sprang bort mot honom, där
han satt vid stockens ända. Men en av Vagns män, Skarde,
satt fjärde från Vagn; och det syntes honom vara orätt
att Vagn skulle huggas innan det blev hans tur. Därför
slängde han sig fram över fotrepet, när Thorkel kom
springande, och Thorkel föll framstupa över honom, rakt
framför Vagn. Vagn böjde sig och fick fatt i yxan; och
ingenting av tröttheten märktes hos honom när han satte
den i huvudet på Thorkel. ”Det var halva löftet”, sade
Vagn; ”och ännu äro inte alla Jomsvikingar döda.”
Norrmännen skrattade nu ännu mera än nyss; och Erik Jarl
sade: ”Vill du ta emot ditt liv, Vagn?” ”Det vill jag”, sade
Vagn, ”om det blir för oss alla.” ”Så skall det bli, sade
jarlen; och därmed löstes alla. Vi voro tolv som kommo
med livet från stocken.
Sigurd Buesson fick mycket beröm för sin berättelse,
och alla prisade hans sätt att draga nytta av sitt hår. Det
blev nu mycket tal över borden om det han berättat och
om hans egen goda lycka och om Vagns; och Orm sade till
Sigurd:
— Mycket som alla andra veta är okänt för mig och
Toke, emedan vi varit borta ur landet så lång tid. Var är
Vagn nu, och hur gick det för honom sedan han kommit
med livet från stocken? Av din berättelse synes det mig
som om hans lycka vore större än någon annans jag hört
talas om.
— Det är nog rätt dömt, svarade Sigurd, och hans
lycka stannar inte halvvägs. Han kom högt i gunst hos
Erik Jarl, och efter en tid sökte han upp Thorkel Leiras
dotter och fann henne ännu vackrare än han trott; och
hon hade ingenting emot att hjälpa honom med resten av
löftet, och nu äro de gifta och ha det gott. Han tänker sig
hem till Bornholm med henne, så snart han får tid; men sist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
