Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - IX. Hur jul dracks hos kung Harald Blåtand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någonting hördes från honom var han ännu kvar i Norge
och klagade över att det tog lång tid för honom att
komma därifrån. Ty han fick så många gårdar med flickan,
och stora lösören därtill, att det inte kan gå fort att få
allt sålt till gott pris; och det är inte Vagns vana att
sälja billigt i onödan.
— Det är en sak i din berättelse som jag inte kan låta
bli att tänka på, sade Toke till Sigurd; och det är din
fader Bues skattkista, som han tog med sig över bord.
Fick du upp den innan du for från Norge, eller togs den
upp av någon annan? Om den ännu ligger på sjöbottnen,
vet jag vad jag skulle göra om jag komme till Norge, och
det vore att dragga efter den kistan; ty Bues silver vore
värt besväret.
— Det fiskades mycket efter den kistan, sade Sigurd,
både av norrmännen och av oss som voro kvar av Bues
män. Många draggade med gripjärn, men ingenting
fastnade; och en man från Viken dök med ett rep och
syntes inte mera till. Sedan blev det allas tro att Bue var
man för att hålla kvar sin kista där nere och att ta hårt
i dem som försökte röra den. Ty han var en stark man
och mycket mån om sitt silver. Och kunniga män äro
ense om att högboars styrka är förmer än levandes; och så
må det vara med Bue också, fast han inte sitter i hög
utan på sjöbottnen bredvid sin kista.
— Det är skada på silvret, sade Toke; men det är sant
att även den raskaste man kunde önska sig allt annat
hellre än att få Bue Digres armar omkring sig under
vattnet.
Därmed gick denna kväll till ända; och nästa kväll
ville kung Harald höra om Styrbjörns äventyr bland
vender och kurer. Styrbjörn sade att han själv inte vore
någon berättare; men en islänning i hans följe tog till orda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
