Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Den långa resan - XI. Om broder Willibalds vrede och hur Orm försökte sig som friare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det smycke du givit flickan är en stormans gåva,
sade kung Harald; och mig har du gjort goda tjänster,
som jag inte glömmer. Men ett gifte med en dotter till
danernas konung är det högsta en man kan eftersträva;
och ingen har kommit till mig i ett sådant ärende utan
att äga mera än vad du nu räknat upp. Och därtill har
du en broder mellan dig och din faders gård. Om han
lever och har söner, vad har du då att försörja min dotter
med? Jag börjar smått bli gammal, fast det kanske inte
syns mycket på mig, och jag vill gärna se mina döttrar
gott gifta medan jag kan ställa det väl för dem. Ty Sven
kommer inte att göra mycket för dem, när min tid är
slut.
Orm fick erkänna att han inte hade mycket att
komma med, när det gällde sådant frieri som detta.
— Men det kan gott vara att hela arvet är mitt när jag
kommer hem, sade han. Min fader började bli gammal
redan för sju år sen; och min broder Odd låg ute på
Irland alla somrar och hade ingen lust att sätta sig
hemma. Och jag har hört att det varit onda tider för vårt
folk på Irland de sista åren, sedan kung Brian fått väldet
där.
Kung Harald nickade och sade att kung Brian gjort av
med många daner på Irland, och många sjöfarare runt
dess kuster, och därvid stundom varit till nytta, enär det
bland dessa funnits gott om män som endast varit till
förtret hemma i Danmark.
— Men på denne Brian, konung av Munster, fortsatte
han, har nu kammen svällt av mycken framgång, så att
han ej endast kräver skatt av kung Olof av Cork, som
är min vän, utan också av kung Sigtrygg av Dublin,
som är min frände. Det passar sig illa med sådan
uppblåsthet hos en irisk konung, och när tid blir skall jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
