- Project Runeberg -  Röde Orm / 1. Sjöfarare i västerled /
222

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: I kung Ethelreds rike - I. Om den strid som stod vid Maeldun och vad därav kom - 2 - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

livet om de kastade sina vapen; men det ropades tillbaka
ur deras krets:

— Bättre må vi måtta, och hårdare hugga, och med
dristigare mod, ju färre vi bli.

De fortsatte tills de lågo där alla, samman med många
motståndare, kring sin herres lik. Deras mannamod blev
mycket prisat bland nordmännen; men denna strid vid
Maeldun, tre veckor före pingst i detta år 991, var ett
stort nederlag för kung Ethelred och ett olycksöde för
hans rike; och vida omkring låg nu landet öppet för
främlingarnas framfärd.

3

Nordmännen begrovo sina döda och drucko för dem
och för segern. De lämnade ut Byrhtnoths lik åt sorgsna
sändebud som kommo för att hämta det till kristlig
begravning, och skickade bud till Maeldun och andra
städer om brandskatt och lösepenning som hastigt skulle
betalas, till värre tings undslippande. De gladdes vid tanken
på de rikedomar som de redan räknade för sina, och
grepos av vrede när dagar gingo utan att någon kom med
underkastelse och mynt. Då rodde de upp mot Maeldun
och satte eld på pålverket vid flodsidan och stormade
staden och skövlade den, och sörjde därpå över att mycket
brunnit upp och föga blivit kvar till utskiftande. De
beslöto att fara varligare med eld framdeles, ty det var
silver som var deras åtrå, inte förödelse där silvret kom
bort; och de gjorde nu sin flit med att samla in hästar
från hela nejden, för att snabbt komma omkring till
trakter där de voro oväntade. Snart redo flockar ut åt alla
håll och hade mycket med sig tillbaka till lägret; och
skräcken var nu så stor i landet, att det efter Byrhtnoth

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:22 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/1/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free