Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: I kung Ethelreds rike - III. Om gifte och dop och kung Ethelreds silver - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fast det kunde behövts. Men sedan kom jag aldrig mer
att tänka på den saken när jag såg henne; och jag tror
mig om att kunna styra henne framdeles, även om hon
blir besvärlig ibland.
— Så har den vise konung Salomo sagt, sade biskopen:
En skön kvinna utan tukt är såsom en so med en guldring i
trynet. Detta må vara sant, ty den vise konung Salomo
kände gott till kvinnor; och stundom har jag i sorg
besinnat detta ord när hon vållat mig bekymmer. Men
det är märkligt att jag likväl aldrig kunnat känna vrede
mot henne, Därför vill jag gärna tro att allt endast är
hennes ungdoms yrsel och obetänksamhet; och det kan
vara, att du kommer att kunna styra henne utan aga,
även sedan ni blivit gifta.
— Det finns därtill en sak att betänka, som jag ofta
lagt märke till, sade broder Willibald. Efter de tre eller
fyra första barnen bli många kvinnor lugnare till
lynnet. Jag har hört gifta män säga, att om inte Gud
inrättat det så vist, skulle det vara svårt att härda ut.
Orm och biskopen nickade; och nu hördes steg, och
Ylva kom in. Det var skumt i kammaren; ty intet lyse
hade ännu tänts; men hon såg genast Orm och sprang
skrikande fram mot honom. Trots sin ålder kom
biskopen snabbt på benen och trädde emellan med utbredda
armar.
— Inte så, inte så! ropade han bevekande. Lugna dig
i Guds namn! Häng dig inte om halsen på honom i
prästerlig åsyn och i ett klosters helgade rum. Och han är
ännu odöpt, det må du betänka!
Ylva försökte få undan biskopen, men han höll
tappert emot; och broder Willibald bisprang honom och
grep henne i armen. Hon gav med sig och grinade
lycksaligt mot Orm över biskopens axel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
