Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen: Orm på Gröning - VI. Om fyra sällsamma tiggare, och hur Erins Mästare kommo fader Willibald till hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stirrande på honom med stora ögon och öppen mun; men
ett par sågos snart nicka, med huvudet allt närmare
ölkannan, och sakta glida ned under bordet, varpå långa
snarkningar genast började stiga upp därifrån.
Fader Willibald befallde dem nu alla att komma fram
till dopkaret, där Harald Ormsson döpts, och där blevo
nu tjugutre män och nitton kvinnor döpta, unga och
gamla. Orm och Rapp drogo fram de båda sovarna under
bordet och försökte få liv i dem; men när detta inte ville
lyckas, buro de dem fram till karet och höllo dem säkert
fast, tills de blivit vattenösta som de andra, varpå de lades
i ett lugnt hörn för att sova vidare. Munterheten var nu
stor hos alla, både män och kvinnor, när de vredo vatten
ur sitt hår och gingo tillbaka till sina platser vid bordet;
och när fader Willibald försökte avsluta sitt verk med en
stor välsignelse, var det inte mycket av hans tal som
kunde höras i larmet.
— Här är ingen rädd för litet vatten! skreko de stolt
och grinade emot varandra.
— Allt är färdigt nu!
— Upp nu, gycklare, och hoppa för oss det bästa ni
förmå!
Gycklarna smålogo och reste sig villigt, och genast blev
det djup tystnad i salen. De hälsade höviskt Ylva, när de
trädde fram på golvet, som om hon varit den enda
åskådaren för dem; och under en lång stund höllo de därefter
församlingen stum av häpnad eller råmande av skratt. De
slogo runt, både framlänges och baklänges, utan händers
hjälp, och kommo alltid ned på fötterna; de härmade
fåglar och djur, blåste visor på små pipor under dans på
händerna, bollade med ölkannor, knivar och svärd; och ur
sina påsar togo de fram två stora dockor, brokigt klädda
och med snidade käringansikten, som de höllo i händerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
