Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - I. Om världens undergång och hur Orms barn växte till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Styrbjörn och Olof Sommarfågel, och många goda
män utom dessa. Av folk jag bryr mig om blir det nu
bara vi själva och våra barn och den gamla och fader
Willibald och Rapp och gårdsfolket; därtill också biskop
Poppo och kung Harald din fader, och det är en god sak.
Men det hade varit bättre om Toke kommit med. Det är
hans kvinna som hindrar honom.
— Låt du dem ordna som de själva tycka, sade Ylva.
Allt detta kan bli på annat sätt än vad du tror. Gud har
kanske inte så brått med att förstöra denna värld, som
han haft så mycket besvär med att skapa. Fader Willibald
säger att det skall växa vingar på oss; och när jag tänker
på honom själv med vingar, eller dig och Rapp, då
kommer jag i skratt. Jag vill inga vingar ha, men jag vill ha
min halskedja med mig, och det tror han knappt att jag
får. Därför är jag inte så ivrig efter allt detta, och jag
vill helst se det innan jag tror på det.
Orms andra bekymmer rörde sådden. Han ville veta vid
vilken tid på året Kristus skulle komma, men därom visste
fader Willibald alls ingenting. Orm var tveksam om sådd
kunde löna sig, emedan kanske aldrig denna gröda skulle
behövas, även om den hunne mogna före Kristi ankomst.
Men han lyckades snart nog komma över detta
bekymmer.
Alltifrån detta års början voro alla unga kristnade
kvinnor mera älskogslystna än någonsin förr. De visste inte
hur det skulle arta sig med älskog i himmelriket och ville
därför ha vad de kunde få medan tid var; ty det jordiska
sättet syntes dem vara det bästa, vad sedan himmelriket
kunde ha att bjuda dem. De ogifta unga pigorna blevo
ostyriga och sprungo efter manfolk så ofta de hade tid;
och även hos de gifta kvinnorna märktes en tydlig
skillnad, fast de dygdigt höllo sig till sina egna män; ty annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
