- Project Runeberg -  Röde Orm / 2. Hemma och i österled /
180

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - I. Om världens undergång och hur Orms barn växte till

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varje kväll, eljest kommer en galenskap över dem. Men för
den som kan mätta dem äro de villiga i arbete, och ingen
har sett deras like.

Orm var misstänksam inför detta anbud och hörde sig
noga för, både med Gudmund och med männen själva.
Dessa dolde inte sina fel, utan sade ärligt hur allt var med
dem och hur de ville ha det; och eftersom Orm hade gott
bruk för starka drängar, blev det till slut så att han tog
dem i sin tjänst, och Gudmund red belåten därifrån.

Männen hette Ullbjörn och Greip. De voro unga män,
långa i ansiktet och linhåriga, och deras styrka kunde gott
märkas när man såg på dem; men med förståndet hade de
det inte så väl ställt. På deras tungomål hördes det att de
kommo långväga ifrån. De sade sig vara från ett land långt
ovan Västergötland som kallades Järnbäraland. I det
landet, sade de, växte män och björnar lika starka och
nappades med varandra med jämngod lycka, Där hade nu svår
hungersnöd kommit; och därför hade de gått söderut för
att komma så långt att de kunde äta sig mätta. De hade
tjänat på många ställen i Västergötland och Småland, och
när födan börjat synas dem knapp, sade de, hade de slagit
ihjäl sin husbonde och dragit vidare.

Orm tyckte att det måtte varit en tam sorts husbönder
de råkat ut för, som funnit sig i att bli ihjälslagna; men
männen sågo allvarligt på honom och bådo honom minnas
vad de sagt.

— Det är bärsärkagång som kommer över oss då, sade
de, och ingen kan stå oss emot. Men få vi mat nog äro
vi fridsamma och göra vår husbonde till viljes. Så är det
med oss.

— Mat skola ni få, så mycket ni förmå sätta i er, sade
Orm; och äro ni så goda i arbete som ni säga, må ni vara
värda hur stora mål som helst. Men det må ni veta, att om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/2/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free