Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - I. Om världens undergång och hur Orms barn växte till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ni ha bärsärkagång i tankarna, då ha ni kommit till fel
ställe när ni kommo till mig. Ty sådant har jag intet
tålamod med.
De tittade på honom med tankfull min och frågade hur
länge det skulle dröja till middagsmålet.
— Ty vi kunna nu börja känna oss hungriga när som
helst, sade de.
Nu ville det sig så väl att middagsmålet bars in innan
detta samtal nått längre. Nykomlingarna gjorde skäl för
sig och åto så glupskt att alla sågo på dem med häpnad.
— Nu ha ni ätit för tre, båda två, sade Orm; och nu
vill jag se att ni arbeta för två, och väl det.
— Du ska få se det, sade de. Ty detta var ett mål som
vi äro nöjda med.
Orm satte dem först till brunnsgrävning, och han fick
snart erkänna att de inte sagt för mycket om vad de dugde
till; de gjorde snart en god brunn, vid och djup och skodd
med sten hela vägen. Barnen stodo ofta däromkring medan
de arbetade; de båda männen sade inte mycket, men det
märktes att de ofta hade ögonen på Ludmilla. Hon hade
ingen rädsla för dem och ville veta hur bärsärkagång såg
ut, men därpå fick hon intet svar.
Efter detta lät Orm dem bygga ett gott båtskjul nere
vid ån; och även från detta arbete skilde de sig raskt och
med heder. Ylva förbjöd sina döttrar att komma nära
bygget, så länge de båda främlingarna höllo på där; ty ingen
kunde veta vad sådana halvtroll då kunde taga sig till,
sade hon.
När skjulet var färdigt, satte Orm dem att göra rent i
ladugården. All boskapen var nu släppt på bete, och endast
tjuren stod kvar inne, emedan han var alltför folkilsken för
att släppa. Dynga från hela vintern låg kvar i kättarna, så
att Ullbjörn och Greip hade styva dagsverken där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
