- Project Runeberg -  Röde Orm / 2. Hemma och i österled /
247

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - VI. Hur de rodde till Dnjepr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Maken till kast har jag aldrig sett, sade Orm, och det
skall du ha tack för.

— Jag är lika vapenskicklig som de flesta, sade Toke,
men det kastet skulle jag ej kunna göra efter. Och det
skall du veta, Olof Styrsson, att det skall mycket till
innan du får höra Toke Grågullesson säga så.

— Det är en gåva, sade Olof, men det kan vara att den
är sällsynt. Jag lärde mig detta som yngling, utan stort
besvär, men jag har aldrig kunnat lära bort det.

Den kvällen blev det mycket talat om detta i deras
nattläger på flodstranden, och om hur det skulle bli när
östgötarna nådde gutarna.

— De kunna inte ge sig på tre goda skepp med ett,
hur ilskna de än må vara, sade Toke. Men de komma att
följa gutarna ut ur floden och hoppas på hårt väder på
sjön. Om då gutarna drivas åtskils, kunna de komma åt
dem bättre. Men gutarna komma nog att ge dem en hel
del att göra.

— Östgötar äro farligt folk, sade Orm. Vi hade sådana
med på Thorkel Höges färd till England. De äro goda
stridsmän, och själva hålla de sig för att vara de bästa
bland alla. Därför ha de svårt att samsas med annat folk,
och därom vinnlägga de sig föga. De äro glada när de äro
druckna, men eljest trivas de illa med skämt. Men värst
bli de när de tro att någon skrattar åt dem i smyg; då
vilja de hellre ränna rakt mot spjutuddar. Därför skall här
hållas god vakt i natt, ty det kan hända att de ångra sig
och komma tillbaka.

Men ingenting mera blev av; och styrkta av dessa
möten med stamfränder rodde männen allt längre in i det
ändlösa landet. q

De kommo till ett ställe där vattnet forsade kring stora
stenar. Där lades skeppet i land och tömdes, varpå det

247

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free