- Project Runeberg -  Röde Orm / 2. Hemma och i österled /
289

[MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - VIII. Hur Orm löste Svarthöfde och mötte en gammal vän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattnet. Där fingo också männen mycket silver som
patzinakerna fiskat upp åt dem. Och nu höllo vi just råd på
skeppet om att lösa en av fångarna och sända honom till
sitt folk, för att få dig och pojkarna fria.

Orm sade att dessa nyheter i sanning voro goda, fast
kanske patzinakerna inte skulle tycka detsamma. Han stod
nu en stund tankfull i tvekan.

— Jag skall inte kräva lösen för dessa fångar, sade han.
Och för detta skall ingen på skeppet lida förlust, utom
endast jag själv. Men de skola ej släppas förrän pojkarna
äro fria.

— Du är en stor hövding, sade Toke, och må handla
därefter. Men detta är givmildhet mot män som knappt
äro värda den. Det var de som först sökte strid mot oss,
inte vi mot dem.

— Du känner inte Felimid, sade Orm. Han är värd en
gåva. Och i detta skall det bli så som jag själv vill ha det.

Han och Toke hämtade nu en säck silver och buro den
emellan sig bort till de väntande patzinakerna. Dessa
sprungo om varandra och mätte mössor, för att finna
den rymligaste. Men Felimid blev förtretad vid detta och
tog av sin egen mössa och befallde att silvret skulle mätas
upp i den, och därvid fick det bli.

Män skickades att leta bland gammalt virke, som låg
vid dragspårets början, och kommo tillbaka med en stång.
Denna lades över en sten och jämkades så att den vägde
jämnt, och Svarthöfde satte sig ytterst på dess ena ända.
Över den andra lade patzinakerna sadelpåsar, och i dessa
öste Toke silver ur säcken tills Svarthöfde lyftes. Alla
patzinakerna, sade Felimid, voro ense om att detta vägande
skedde på hövdingasätt; ty de menade att om Svarthöfde
klätt av sig naken skulle silver sparats utan att de kunnat
komma med invändningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 21:30:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rodeorm/2/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free