Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - X. Hur de gjorde upp med den galne magistern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tionde kapitlet
HUR DE GJORDE UPP MED DEN GALNE
MAGISTERN
Grannar kommo dragande till Gröning med män och
hästar, så snart de fått höra om överfallet och om Orms
återkomst, ivriga att få vara med i hämndetåget. Sådant
kom sällan på nuförtiden, tyckte de, och de väntade sig
mycket nöje av detta. De som voro kristna sade att de
hade del i hämnden för våldet mot prästen och
brännandet av kyrkan. Orm bjöd dem alla vara välkomna, och
han väntade nu endast på de utsändas återkomst.
På tredje dagen, fram mot kvällen, kommo dessa. De
hade spårat rövarna lång väg åt norr och öster; och det
bästa var att de hade med sig Torgunn, Rapps hustru,
som de hittat svulten och halvdöd i vildmarken. Där
hade de vänt om. Hon hade rymt från rövarna och gått
så långt hon orkat, och sedan hade männen turats om
att bära henne. Tre av dem hade redan friat till henne,
och därav hade hon börjat känna sig bättre; men hon hade
inte velat tro, sade de, att någon av dem ginge upp mot
Rapp.
Hon hade viktiga ting att berätta. Det var som fader
Willibald sagt: han som de kallat magistern var bandets
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>