Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Bulgarguldet - XI. Om de stora hundarnas jakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elfte kapitlet
OM DE STORA HUNDARNAS JAKT
Några av den galne magisterns män kommo undan i
båtar; men inte många, ty män och hundar jagade dem
längs stranden. Deras sårade blevo dräpta, enär de
räknades som nidingar alla. Tjugotre av Orms män voro döda
och många sårade; och det var allas mening att detta
varit en god strid, som länge skulle bli omtalad.
I byn fanns det gott om öl, och många svin slaktades;
därpå höllo männen gille för sina dödas välgång, sedan
de burit dem samman och lagt hög över dem. Rövade
kvinnor i byn fingo gå vart de ville, med var sin ko och
vad byte de kunde bära. Ylvas pigor, som voro unga båda,
voro bland dessa och visade stor glädje över sin befrielse.
De hade fått vara med om mycket, sade de, och hållits
noga instängda sedan Torgunn rymt; och deras önskan
var nu att bli gifta med stadiga män.
Hundarna blevo mycket prisade för vad de uträttat;
endast två av dem hade dödats. När nu all boskap
samlats för att drivas hem som byte, sade Orm att hundarna
utan besvär kunde driva denna flock själva, ty vid sådant
voro de vana. Det fanns hästar åt alla de sårade; och sedan
dessa börjat bättra sig så att de kunde sitta på hästrygg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
