Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Huvudströmningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som en ny Hippokrates, italienska läkare reste till Edinburg för
att bedriva medicinska studier.
Likaledes började man livligt intressera sig för statsekonomi.
Första lärostolen i denna vetenskap upprättades i Neapel 1754.
Många italienska lärde omfattade de praktiska vetenskaperna
med sådan iver, att de i sin ensidighet utdömde antikstudiet som
ofruktbart och gagnlöst. Man klagade över de väldiga
folianterna med ett otal anmärkningar och hänvisningar men utan så
mycket som en enda ny tanke, det hette, att sunda förnuftet
drunknade i havet av glosor.
Redan innan den berömda franska Encyklopedien kom ut,
trycktes i Venedig (1728) en italiensk översättning av
engelsmannen Efraim Chambers “Cyklopedi“ i nio band, och längre
fram utkom den i ny upplaga i Neapel.
Den empiriska riktningen inom vetenskapen vann anhängare
i vida kretsar, och bland de bildade kvinnorna fann den sitt
kraftigaste stöd. I de italienska damernas boudoarer lågo
Newtons verk i stället för Dantes och Petrarcas; en kvinnlig lärd,
Laura Bassi, blev berömd för sina ypperliga föredrag över den
store engelsmannens teorier, och om en annan kvinnlig filosof,
Maria Gaetana Agnesi, en ung milanesiska, förklarade den
ryktbare resenären, presidenten de Brosses, att hon var “una cosa
più stupenda“, en större märkvärdighet än Milanos dom. På ett
förtroligt samkväm hos henne, där presidenten var med, talade
den då tjugoåriga signorina Agnese på flytande latin om ebb
och flod, om grundfärgerna, om genomskinliga kroppar och
disserterade så lärt om kroklinjer i geometrin, att presidenten, för
övrigt klen i matematik, inte begrep ett ord. Signora Agnesi
utgav 1745 en bok med titeln “Institituzioni analitiche“, vari hon
på ett mycket klart sätt redogjorde för Leibnitz teorier. Arbetet
vann europeisk berömmelse; kejsarinnan Maria Teresia skickade
författarinnan såsom en gärd av erkännande en dyrbar ring och
Benedikt XIV ett radband av ädelstenar samt en utnämning till
hedersdoktor i de exakta vetenskaperna vid Bolognas universitet.
För att ostört få ägna sig åt sina studier gick signora Agnesi efter
sin fars död in i ett kloster, där hon avled 1799.
Hon var för övrigt ingen undantagsföreteelse i Italien: vi
skulle kunna uppräkna en hel rad av italienska kvinnor, som
under 1700-talet gjorde sig ryktbara genom sin lärdom.
Grevinnan Clelia Borromeo i Milano var icke blott hemma i ett flertal
europeiska språk utan talade arabiska “som om hon läst Koran“;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
