Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Huvudströmningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 ROM
land och Frankrike, i många avseenden hade gått om dem under
sista århundradet, och de strävadè ivrigt att gottgöra vad som
försummats. Man började studera franska och engelska
författare, och som» få italienare förstodo engelska, spredos de engelska
arbetena på halvön företrädesvis i franska översättningar. Men
de dåtida regeringarna i ltalien vakade strängt över att inga
utländska böcker fingo komma över gränsen. Voltaire skrev 1761
till Algarotti, att Hannibal och Brennus haft lättare att överskrida
Alperna än nu för tiden böcker. Om något franskt eller engelskt
arbete vunnit ryktbarhet, var det på sin höjd tre eller fyra
exemplar, som lyckades leta sig väg till Rom; men dessa exemplar
gingo i hemlighet ur hand i hand och blevo kanske mer lästa
än arbeten, som man kunde förskaffa sig i första bästa
bokhandel. I norra Italien hade man lättare att komma över
utländska tryckalster, ty bokhandelns centrum var Zürich i Schweiz,
och bokhandlarna där hade agenter i Lugano, som smugglade
in böcker i Lombardiet. Törsten efter nya idéer, begäret efter
bildning hade blivit en formlig passion, och en bokhandlare i
Venedig satte som skylt över sin butik: “Al secolo delle
lettere“. Han hade förstått, att litteraturen var århundradets
stormakt.
Den populäraste av de utländska författarna var Voltaire,
näst honom kommo engelsmännen Varje ny tanke ansågs leda
sitt upphov från Storbritannien. Poesi, historia, politik, filosofi,
ja även romaner och annan belletristik åsatte sig engelsk prägel.
Milton, Spenser, Dryden och efter dem Addison, Swift, Hume voro
på varje bildad italienares läppar. Pope övergick dock alla i
popularitet. ltalienarna insågo, att Petrarca fàtt alltför mycket
dominera i deras litteratur och att imitationen av Cinquecenton, i vars
poesi det ej fanns rum för annat än kärlek och mytologi,
verkade hämmande på diktkonstens utveckling.
Addisons “Spectator“ gjorde stor lycka i Italien lika väl som
i Frankrike och Tyskland. Man började utge publikationer efter
det berömda engelska mönstret. Gozzi utgav “L’Osservatore“,
Verri “Il Caffe“, Baretti “Frusta letteraria“, och ännu många andra
liknande tidskrifter sågo dagen.
Ett oerhört inflytande på de italienska diktarna hade poemen
“Fingal“ och “Temora“, som skotten . Macpherson skrev 1758
och gav ut under pseudonymen Ossian, namnet på en gammal
kaledonisk bard. Dessa poem ställdes högre än Homers epos;
till italienska översattes de först av Melchior Cesarotti (1730—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
