Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Huvudströmningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUVUDSTRÖMNINGARNA 23
nors och markisers sedliga fasa. Societeten uppförde sig att
börja med på samma sätt som ungdomen, då den nyss släppts ut
ur ett jesuitinternat.
När spanjorerna försvunnit från Lombardiet och Maria
Teresias mildare och förnuftigare styrelse tog sin början, blev det
mera livligt i Milano, aristokrathusen blevo tillgängligare, och
resenären Richard prisade en stad, där man dagligen kunde räkna
på en middag i utvalt sällskap. Med det ökade umgängeslivet
började moden snabbt växla, rokokon kom i fullt flor, och en
gång uppträdde en dam ur högsta societeten i en peruk i form
av en komet, vilket gav Pietro Verri anledning att skriva en dikt
med titeln: “Relazione d’una prodigiosa cometa osservata a
Milano l’anno 1793.“
Dessa nymodigheter, dessa toaletter, dessa vagnar och livréer
blevo naturligtvis ett outtömligt ämne för satirikerna. Redan i
slutet av XVIII seklet gjorde sig Bartolommeo Dotti i norra
Italien bekant genom satiriska dikter, som så kännbart träffade vissa
personer, att författaren med ett stilettstyng fick böta för sin
bitande kvickhet.
Den främste satirikern i XVIII seklet var abate Parini (f.
1723), en man av hög intelligens, som hade rika tillfällen att
iakttaga särskilt den lombardiska aristokratiens tomma, lättjefulla
liv och uppriktig fosterlandsvän som han var sörjde över det
nationella förfallet. Omedelbart efter sin prästvigning blev han
huslärare hos familjen Serbelloni, som tillhörde Milanos högsta
aristokrati. Donna Maria Vittoria, född Ottoboni, furstinna av
Fiano, var en bildad kvinna och så modern i sina åskådningar,
att hon med sonen Gabazzo läste Rousseaus arbeten och
behandlade husläraren helt humant. Då hon skilde sig från sin
man, Serbelloni, skrev den elake abbén en liten dikt
innehållande en antydan om orsaken till skilsmässan, som fursten ej
kunde förlåta honom:
Cari figli non piangete
Che, se nati ancor non siete,
Non potento vostra padre
Vostra madre vi farà.
Furstinnan blev däremot ej vred på abatinon, om hon nu
fick vetskap om hans “capriccio“, utan fortsatte att visa honom
ynnest. Emellertid inträffade en händelse som ådagalade, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
