Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Pietro Metastasio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 ROM
redde sig improvisatören på att behandla det givna temat. Efter
några ögonblick började ynglingen sin improvisation, blek och
darrande ända tills åhörarna genom nickningar eller bravorop
livade hans mod. Då rodnade han av glädje, och versen började
strömma flytande. Gravina var så överlycklig som om
applåderna gällt honom själv.
Några år efter det han tagit Pietro till sig nödgades Gravina
fara till sin hemort Rogiano i Kalabrien i någon angelägenhet.
Han gjorde ett uppehåll i Neapel, där den unge Trapassi på ett
litterärt samkväm hos Don Gaetano Argento deklamerade åttio
stanser utan avbrott. I Kalabrien bodde en släkting till Gravina,
en gammal lärd, Gregorio Caloprese, f. d. medlem av åtskilliga
akademier i Neapel, poet och filosof och en bland de första i
södra Italien som avsvor Aristoteles filosofi och omfattade
Cartesius system. Gravina gästade några månader hos Caloprese
jämte Pietro, och filosofen var helt förtjust över tillfället att få
utveckla Cartesius läror för en yngling, som hittills haft föga
begrepp om filosofi.
Gravina började bli så stolt över sin lärjunge, att han vid
återkomsten till Neapel på nytt ville briljera med hans
improvisatörtalang. Denna gång ägde “föreställningen“ rum i hertig
de Limatolas salonger; men den fjortonårige gossen var så
skrämd av det lysande aristokratiska sällskapet och såg så klen
och överansträngd ut, att den unga donna Anna Pinelli di Sangro
bad Gravina att låta honom slippa improvisera och inte nog
därmed skickade honom till en av sina många villor bland bergen
för att han skulle få vila. Inspirerad av den vackra naturen och sin
beskyddarinnas behag skrev Pietro där en av sina första
canzonetter, “Primavera“, och tillägnade den åt donna Anna, som icke
ens efter sitt giftermål med en furst Belmonte glömde “Vårens“
författare utan allt framgent förblev hans beskyddarinna.
Gamle Gravina kunde inte förlika sig med att hans
skyddsling bar den romerske kramhandlarens fula namn, han utbytte
det mot det grekiska Metastasio, och snart hade man glömt, att
poeten till fjorton års ålder hetat Trapassi. 1718 avled Gravina,
som det påstods av grämelse över att man skrattat ut en hans
tragedi efter klassiska mönster och skrivit en giftig satir om
honom. ÍĪ sitt testamente hade han av sin förmögenhet gjort ett
slags fideikommiss, som i första hand tillföll Metastasio.
Den oerfarne gossen, som helt plötsligt såg sig förmögen,
började ge ut mera än han hade råd till, och inom kort var han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
