Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rokokon i Venedig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROKOKON I VENEDIG 45
och stod man uppe på Markustornet, tyckte man sig se ett
blommande tulpanfāält vid sina fötter.
På Piazzettan hälsades dogen av det bevingade lejonet,
symbolen för republikens makt, och folket ropade överljutt: “Evviva
San Marco!“
I samma ögonblick som “il principe“ inträdde i palatset, tog
marknaden sin början. Hela staden över hördes blott: “Andar
in Sensa“, massorna strömmade till för att beskåda den egna
och den utländska industriens härligheter och alla resenärer och
främlingar, de österländska i turbaner och vida, brokiga dräkter,
de västerländska i peruker och livrockar. Köpmännen åtnjöto
under marknaden betydliga lättnader, sänkta tullavgifter m. m.,
och publiken hade lov att uppträda med mask som under karnevalen.
Det var vanligen fullt av kunder i de hundrasjutton butikerna
i hallen, som tog sig särskilt ståtlig ut om aftnarna, då man tände
de stora lyktorna från glasbruken i Murano. Största trängseln
rådde kring dockan klädd efter sista parismodet, som under
hela årets lopp skulle tjäna som modell för damerna och
skräddarna. Belägrade av skådelystna voro också utställningarna av
juveler, brokader, spetsar, pälsverk, kläden och linne, och de
lärde flockade sig framför bottegorna med sällsynta böcker,
handskrifter och konstverk, ty från Europas alla länder hade
bokhandlare kommit med sina varor.
Ännu två andra festligheter drogo en mängd främlingar
till Venedig: Sagra del Redentore och Sagra della Madonna
della Salute. Bägge festerna firades till åminnelse av dystra
tider: den fruktansvärda pesten av år 1576 och den kanske än
svårare av 1630, som på sexton månader minskade
invånarantalet blott och bart i Venedig med 80,000 personer. För att
beveka Skaparen att avvända pesten beslöt senaten 1576 att på
Giudecca resa en kyrka åt Kristus Återlösaren. Andrea Palladio
utförde skissen till det anspråkslösa men genom sina vackra
proportioner anslående templet, som Goethe satte högst av alla
kyrkor i Venedig. 1579 lade dogen Lodovico Mocenigo
grundstenen, och till minne därav företog stadens befolkning årligen
en vallfärd till Redentore. Så talrika voro skarorna som den dagen
styrde kosan till Giudecca, att båtar och gondoler ej räckte till
att frakta dem, utan Piazzettan förenades med Redentore medelst
en provisorisk flottbro. Efter några tiotal år glömde man bort
pesten och den högtidliga gudstjänsten, och ‘“festa del
Redentore“ blev en lustfärd till trädgårdarna och vignerna på Giudecca,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
