Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rokokon i Venedig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROKOKON I VENEDIG 51
två timmar åka fram och tillbaka på Praton. Två stallknektar
med facklor redo framför spannet och tre betjänter: livknekt,
jägare och lakej stodo stelfrusna bakpå vagnen. Eccellenza
åskådade färden från fönstret, och efter två timmars förlustelse
delade han ut en handfull sekiner åt abbé och betjäning,
Flertalet medlemmar av den venetianska aristokratien hade
teatrar i sina slott på landet, där amatörer ur societeten och vid
utomordentliga tillfällen även skådespelare av yrket uppträdde
och spelade. Ett av dessa högtidliga, ofta besjungna tillfällen voro
festligheterna till ära för Ernst, furstbiskop av Braunschweig, i
Marco Contarinis villa i Piazzolla. Furstbiskopen vistades i
Venedig i augusti 1685, och som hettan besvärade honom, uttryckte
han en önskan att få vila ut på landet. Contarini inbjöd honom,
lät resa en triumfport för den förnämlige främlingen och
uppställde i villans vestibul en hedersvakt av fyrtio hellebardister i
schweizeruniform, hälften röd och hälften gul. Några timmar
fick resenären vila sig, men på kvällen ledsagades han av sex
lakejer med facklor till teatern “delle Vergini“, där hettan till
trots dramat “Ermelinda‘ uppfördes och en bedårande balett
dansades; efter föreställningen en utfärd i Bucentoron på floden
och därefter en bankett, varunder gästerna underhöllos med
musik, tableaux-vivanter och sång av sångköõrer från trakten.
Alltemellanäåt stannade båtar utanför palatset och saluterade
furstbiskopen med muskötsalvor. Hela natten i ända pågingo
‘“överraskningarna‘“, sång och fyrverkerier, och den olycklige Ernst
av Braunschweig måtte ha ångrat, att han lämnat det lugna
Venedig.
IV.
Några århundraden igenom, från Barberini till Bembo, hade
man teoretiserat om kärleken och analyserat människohjärtats
alla rörelser, och grundvalen för dessa filosofiska undersökningar
hade städse varit Platos läror. Den platoniska kärleken ansågs
för idealet, som dock ingen på allvar strävade att nå.
Huvudsaken var att lysa i diskussionen, och den intresserade främst
sådana halvgamla damer som drottningen av Cypern, Caterina
Cornaro, vars ålder tvang henne att hålla sig till teorien. Från
Asoli, där drottningen bodde, letade sig kärleksteorierna väg till
de arkadiska akademierna, där de också blevo omtyckta diskus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
