Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rokokon i Venedig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 ROM
med “provveditori alle pompe“, ja med själva senaten.
Myndigheterna förevitade slöjan, att den upphävde ståndsskillnaden, att
under zendadon en “nobil donna“ ej kunde skiljas från en
bondkvinna eller en tjänstflicka och, vad värst var, ej från en
gatslinka. Ett sådant plagg passade ej oligarkiens aristokratiska
grundsatser. Som vanligt segrade dock kvinnan genom sin
envishet; Signorian måste ge vika, och zendadon har bibehållit sig
intill denna dag.
Det sorgligaste nederlaget led icke blott venetianska
regeringen utan även sunda förnuftet i striden med de från
Frankrike härstammande styvkjortlarna, de s. k. ‘“guardinfante‘“, som
modedamerna länge envisades att bära. Till och med cicisbeerna
revolterade mot detta mod, som tvang dem att på gatan
piruettera kring sina sköna som om de dansat menuett. På Guardis
tavlor se vi dessa utpyntade, färggranna ballonger, vilkas omfång
helt fyllde de smala venetianska gatorna. Goldoni kallade dem
jordglober, ‘un mappamondo“.
För övrigt växlade moden otroligt i senare hälften av XVIII
seklet; engelska, tyska och t. o. m. turkiska voro ömsevis i bruk.
Sekelslutets elegantaste världsdam, Cecilia Tron, blev kallad
“la moda universale“, emedan hon rättade sig efter alla möjliga
olika nationers mod.
Som kvinnorna för zendadon måste männen kämpa för
manteln. En av republikens förordningar föreskrev, att medlemmarna
av patriciatet ej fingo uppträda på gatan utan toga. Togan var
emellertid ett obekvämt och därtill alltför pompôöst plagg, och i början
av XVIII seklet började därför den aristokratiska ungdomen bära
den korta spanska kappan kallad “tabarro“. Från dogepalatset
haglade det förordningar mot detta ‘“intolerabile abuso‘, och
då ingen brydde sig om att hörsamma de store män, som
där hade sitt säte, utfärdade inquisitori di stato en drakonisk
befallning till portvakter i kasinon, barberare och köpmän att
“vid dödsstraff“ icke insläppa patricier i kappor i sina lokaler.
Ingen blev hängd för överträdelse av förbudet, men att ett hot
om dödsstraff blott framlockade ett småleende på allmänhetens
läppar bevisar, hur maktlös venetianska regeringen var bliven.
Tabarron kom i allmänt bruk, ty den skyddade för blåst och
regn, och paraplyer infördes ej i Venedig förrän 1739. Till råga
på skandalen hittade en skräddare på att göra en kappmodell
i fyra färger, vilket slog så an på ungdomen, att en mängd dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
